Dela

Facebook Mail Twitter

AI-styrda myndighetsbeslut och skådespelarens sårbarhet – här är Östersjöstiftelsen beviljade projekt 2020

Sju projekt och sex postdokprojekt har i år beviljats anslag från Östersjöstiftelsen och projekten kommer från högskolans alla institutioner. Vi har pratat med två av årets mottagare.

Student läser på en surfplatta

Östersjöstiftelsen finansierar flera projekt vid högskolan inom forskningsprofilen Östersjöregionen och Östeuropa.

Allt fler organisationer, företag och myndigheter tar in ny teknik i verksamheten och välfärdsområdet är inget undantag. Men hur utbredd användningen av algoritmer och automatiserade beslutsprocesser är har hittills varit ganska okänt. Åtminstone i Sverige, Tyskland och Estland. Projektet Automating Welfare in the Baltic Sea Region: Consequences of Automated Decision-Making for Democratic Values undersöker just detta.

– Jag jobbar tillsammans med Anu Masso från Tallinn University of Technology och vi ska till en början kartlägga vilka välfärdsinstitutioner som börjat använda automatiserade beslutsprocesser i de tre länderna. Vi ska också göra en djupdykning med etnografiska studier och se hur handläggningarna förändras, hur de förhåller sig till systemet och föreställningarna de har kring robotkollegorna, säger Anne Kaun, projektledare docent i medie- och kommunikationsvetenskap.

Anne Kaun

I studien ingår bland annat Trelleborgs kommun som sedan en tid använder algoritmer för att fatta beslut kring utbetalningen av försörjningsstöd.

– Handläggarna fick där rita en representant för algoritmen, hur de föreställer sig den. Den har också fått ett namn. Och det är just de här processerna vi är intresserade av, hur människor hittar vardagliga sätt för att förstå algoritmen, system som kan vara väldigt komplexa, säger hon.

Medborgarnas perspektiv

Utöver kartläggningen och djupdykningen omfattar studien även en tredje del. De ska också se hur medborgarna påverkas och hur de uppfattar automatiserat beslutsfattande. Spelar det någon roll att beslutat är fattat av en algoritm? Spelar det någon roll att beslutsprocessen går snabbare, upplevs den som mer rättssäker eller tvärtom som en svartlåda?

– Byråkratin har alltid varit svår att förstå, blir det ännu svårare med automatiserade beslut?­ Vi kommer också jämföra olika välfärdsinstitutioner i länderna. De har olika modeller för hur välfärdsstaten är organiserad. Det påverkar också hur automatiseringen ser ut och vilka värderingar som läggs in i tekniska system, säger Anne Kaun.

Ingången i projektet är att ta reda på mer hur automatiserade beslutsprocesser och algoritmer påverkar såväl handläggare som medborgare, snarare än att se till de praktiska förändringarna. Vad det gör med vår inställning till demokratiska värderingar och relationen till myndigheter.

Maria Lönn

Nödvändig sårbarhet

Likt tidigare år är det stor bredd på projekten som beviljats medel. De handlar om till exempel: studenters rörlighet i gränslandet mellan Öst- och Västeuropa, hälsorisker bland mikroorganismer i Östersjön och skådespelares arbete med sårbarhet utifrån ryska teatertraditioner.

Det sistnämnda projektet är ett postdokprojekt och leds av Maria Lönn som disputerade i genusvetenskap 2018.

– Jag är intresserad av sårbarhet som ett delvis nödvändigt medel för skådespelare. Hela premissen kring skådespeleri är att man lånar ut sin kropp, sätter den till förfogande för någon annan. Frågan jag ställer mig är hur står man ut, vilka metoder och strategier använder skådespelare för att klara av detta, säger hon och fortsätter.

– Utöver detta finns en sårbarhet som specifikt är kopplad till kvinnor. Det sker olika typer av övergrepp och de här överskridelserna görs också för att vi är några andra i den stunden.

Studien kommer att bygga på empiriska studier och intervjuer med skådespelare, både svenska och ryska, som befinner sig i Sverige. Utifrån två teatertekniker framtagna av den ryske teaterpedagogen Michail Tjechov ska hon sedan se vilka metoder och strategier skådespelarna använder för att hantera denna sårbarhet.

Den ena tekniken kallas Den imaginära kroppen där skådespelaren inbillar sig kroppens känslotillstånd, och sen får det externa konsekvenser. Den andra kallas Atmosfär och där försätter sig skådespelaren i olika tillstånd i mötet med andra, även publiken. Teknikerna kommer också att läsas tillsammans med texter om feministisk femenelogi.

Många intressanta projekt

Östersjöstiftelsen finansierar årligen flera forskningsprojekt vid Södertörns högskola. Stiftelsens uppgift är att stödja forskning, forskarutbildning och akademisk infrastruktur med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa vid Södertörns högskola.

– Från Östersjöstiftelsens sida är vi väldigt glada att få finansiera de här intressanta projekten som stiftelsens forskningsdelegation har valt ut efter noggrann kvalitetsgranskning. Det är delegationen som står för den vetenskapliga bedömningen av ansökningarna och gör en rekommendation till styrelsen. Till sin hjälp har delegationen särskilt sakkunniga, de flesta internationella, som lämnar skriftliga utlåtanden, säger Britta Lövgren, forskningsdirektör på Östersjöstiftelsen.

Daniel Fittante - Multiscalar Ethnic Intermediation in Post-Communist Eastern Europe

Anne Kaun - Automating Welfare in the Baltic Sea Region: Consequences of Automated Decision-Making for Democratic Values (AUTO-WELF)

Alexander Stagnell - Post-Communist Communism in Eastern Europe: A Rhetorical History of The Ljubljana School of Psychoanalysis

Ann Werner - Conservatory cultures: Nation and gender in the conservatoire music educations of Estonia, Finland, and Hungary

Christofer Berglund - Conscription as Political Socialization in Divided Societies? Evidence from post-Soviet Estonia and post-independence Finland

Jessica Gustafsson - Post-migrant voices in the Baltic Sea region (Sweden, Germany, Estonia)

Gustav Strandberg - Globalisation, Nationalism, and the Question of Community

Mette Ginnerskov-Dahlberg - Student mobility at the crossroads of Western and Eastern Europe – aspirations, strategies and assets among Belarusian and Ukrainian students

Mats Grahn - Health hazard in the Baltic sea: the effect of fluorinated substances on Baltic sea organisms

Oliver Blomqvist - Language Unity and Diversity in the Administrative Writing of the Swedish Baltic Empire

Emma Hagström Molin - Provenance in 19th-Century Europe: Research Practice and Ontology

Maria Lönn - Sweat, Tears, Shame: Exploiting Vulnerabilities through Chekhov’s Acting Techniques Imaginary Body and Atmosphere

Jani Turunen - Leavers and stayers – Migrant and non-migrant life trajectories in Sweden and Finland

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2020-11-13