I studien ingår bland annat Trelleborgs kommun som sedan en tid använder algoritmer för att fatta beslut kring utbetalningen av försörjningsstöd.

– Handläggarna fick där rita en representant för algoritmen, hur de föreställer sig den. Den har också fått ett namn. Och det är just de här processerna vi är intresserade av, hur människor hittar vardagliga sätt för att förstå algoritmen, system som kan vara väldigt komplexa, säger hon.

Medborgarnas perspektiv

Utöver kartläggningen och djupdykningen omfattar studien även en tredje del. De ska också se hur medborgarna påverkas och hur de uppfattar automatiserat beslutsfattande. Spelar det någon roll att beslutat är fattat av en algoritm? Spelar det någon roll att beslutsprocessen går snabbare, upplevs den som mer rättssäker eller tvärtom som en svartlåda?

– Byråkratin har alltid varit svår att förstå, blir det ännu svårare med automatiserade beslut?­ Vi kommer också jämföra olika välfärdsinstitutioner i länderna. De har olika modeller för hur välfärdsstaten är organiserad. Det påverkar också hur automatiseringen ser ut och vilka värderingar som läggs in i tekniska system, säger Anne Kaun.

Ingången i projektet är att ta reda på mer hur automatiserade beslutsprocesser och algoritmer påverkar såväl handläggare som medborgare, snarare än att se till de praktiska förändringarna. Vad det gör med vår inställning till demokratiska värderingar och relationen till myndigheter.

Nödvändig sårbarhet

Likt tidigare år är det stor bredd på projekten som beviljats medel. De handlar om till exempel: studenters rörlighet i gränslandet mellan Öst- och Västeuropa, hälsorisker bland mikroorganismer i Östersjön och skådespelares arbete med sårbarhet utifrån ryska teatertraditioner.

Det sistnämnda projektet är ett postdokprojekt och leds av Maria Lönn som disputerade i genusvetenskap 2018.

– Jag är intresserad av sårbarhet som ett delvis nödvändigt medel för skådespelare. Hela premissen kring skådespeleri är att man lånar ut sin kropp, sätter den till förfogande för någon annan. Frågan jag ställer mig är hur står man ut, vilka metoder och strategier använder skådespelare för att klara av detta, säger hon och fortsätter.

– Utöver detta finns en sårbarhet som specifikt är kopplad till kvinnor. Det sker olika typer av övergrepp och de här överskridelserna görs också för att vi är några andra i den stunden.

Studien kommer att bygga på empiriska studier och intervjuer med skådespelare, både svenska och ryska, som befinner sig i Sverige. Utifrån två teatertekniker framtagna av den ryske teaterpedagogen Michail Tjechov ska hon sedan se vilka metoder och strategier skådespelarna använder för att hantera denna sårbarhet.

Den ena tekniken kallas Den imaginära kroppen där skådespelaren inbillar sig kroppens känslotillstånd, och sen får det externa konsekvenser. Den andra kallas Atmosfär och där försätter sig skådespelaren i olika tillstånd i mötet med andra, även publiken. Teknikerna kommer också att läsas tillsammans med texter om feministisk femenelogi.

Många intressanta projekt

Östersjöstiftelsen finansierar årligen flera forskningsprojekt vid Södertörns högskola. Stiftelsens uppgift är att stödja forskning, forskarutbildning och akademisk infrastruktur med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa vid Södertörns högskola.

– Från Östersjöstiftelsens sida är vi väldigt glada att få finansiera de här intressanta projekten som stiftelsens forskningsdelegation har valt ut efter noggrann kvalitetsgranskning. Det är delegationen som står för den vetenskapliga bedömningen av ansökningarna och gör en rekommendation till styrelsen. Till sin hjälp har delegationen särskilt sakkunniga, de flesta internationella, som lämnar skriftliga utlåtanden, säger Britta Lövgren, forskningsdirektör på Östersjöstiftelsen.