Dela

Facebook Mail Twitter

2020-11-17

Konflikten och sjukförsäkringarna – krock mellan motstridiga krav kan vara förklaringen

Debatten kring sjukskrivningar har stundtals varit hård. En tydlig konflikt råder mellan primärvårdens läkare och Försäkringskassans handläggare. En rapport från Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola visar att synen på den egna rollen spelar en stor roll i denna konflikt där patienten hamnar i mitten.

Student läser på en surfplatta

Två starka professioner står på skilda sidor i diskussionen om tolkningen av lagar och regler kring sjukskrivningar. Läkarkåren har riktat kritik mot Försäkringskassans bedömningar och deras syn på patientens egna upplevelser. Myndighetens handläggare å sin sida har sagt att läkarnas intyg inte håller tillräckligt god kvalité för att utgöra en grund för korrekta och rättssäkra beslut.

Så varför har denna konflikt uppstått, varför görs så olika bedömningar? Svaret ligger delvis i synen på den egna rollen visar rapporten Lojal ordningsvakt och nyttig hjälpare – om rollkonflikter mellan Försäkringskassans handläggare och sjukskrivande läkare.

– Vi har sett hur de två professionerna utgår från olika institutionella logiker, alltså olika tolkningsramar som styr och vägleder hur en person tänker och agerar i sitt yrke. Den ena är klientorienterad och den andra lutar sig mot regelverk, säger Sayran Eliassi, författare till rapporten och tidigare mastersstudent vid programmet för offentlig organisation och ledarskap.

Orsaker till konflikten

Tidigare har brist på dialog pekats ut som orsaken till konflikten. Men med en bakgrund som handläggare på Försäkringskassan hade Sayran Eliassi uppfattningen även andra orsaker lett fram till oenigheten. I masteruppsatsen, som utgör rapporten, ställer hon frågor som rör parternas syn på den egna rollen, uppdraget och den andres uppdrag. Syftet har varit att blottlägga olika logiker som styr handläggarnas och läkarnas arbete och agerade. Med logiker menas till exempel riktlinjer, praxis och organisationskultur som påverkar hur en person utför sitt arbete, men också synen på uppdraget.

Hon har också studerat synen på sjukskrivningar, läkarintygets roll och vad den har för betydelse för bedömningen av arbetsförmågans nedsättning. Samt hur de ser på lagstiftningen, om den är uttömmande eller om den lämnar utrymme för tolkning.

– Konflikten blir ett uttryck för vad som kallas institutionell komplexitet. Det råder helt enkelt olika uppfattningar kring fältet sjukskrivningar, en domän de båda professionerna hanterar. Och då blir det en konflikt när de är oense om hur arbetsförmågan ska bedömas. De olika logikerna ställer olika krav och har olika mål som krockar med varandra, säger Sayran Eliassi.

Den logik som råder inom vården är medicinsk- och omsorgsorienterad. Den utgår från vad som är fel hos patienten och hur läkaren kan behandla detta. Det primära är att diagnosticera och medicinera så personen blir frisk. Bedömningen av vad personen klarar av kommer i andra hand, eller uteblir helt. Den är också mer klientorienterad och inkluderar patientens egna berättelser.

– Handläggarna styrs av en mer byråkratiskt orienterad logik där de försöker se vad som är friskt hos personen och vad de kan tillvarata. De har en mer objektiv syn på arbetsförmågan och ser mer till vad läkarna observerar än vad patienten berättar. Och det är det som läkarna menar är orimligt, säger hon.

Bli medveten om den andres uppdrag

Ett första steg att nå en lösning i konflikten är att bli medveten för den andres uppdrag. Men också att det är ett politikområde där krav och mål kommer uppifrån.

– På Försäkringskassan är byråkratilogiken väldigt stark, på det sättet är tjänstemannen en lika stark profession som läkarrollen. De styrs av effektivitets- och produktivitetskrav som måste uppfyllas. Här ställer handläggarna krav på tydliga prognoser och åtgärdsplaner för återgång till arbetet. Det blir problematiskt, särskilt när det kommer till personer med psykisk ohälsa. Det är svårt att bedöma. Samtidigt visar andra studier att de här personerna inte bör stå utanför arbetsmarknaden för länge, säger Sayran Eliassi.

I dag arbetar Sayran Eliassi själv som handläggare på Försäkringskassan och den ökade kunskapen om vad som styr både hennes bedömning och läkarnas har hjälpt henne. Rapporten kan vara en bra grund till att försöka förstå komplexiteten i samverkan inom offentlig sektor, en bransch där det förekommer motstridiga krav och förväntningar från olika professioner som förväntas samarbeta. Förståelsen för detta kan bidra till förändrade samverkansprocesser. Hon hoppas också att rapporten kan vara ett stöd för de tillfällen då brister uppmärksammas. Och att professionerna går samman för att förstå varandras uppdrag, så patienterna inte hamnar i kläm.

Rapporten Lojal ordningsvakt och nyttig hjälpare är utgiven i Förvaltingsakademins publikationsserie och skriven i samarbete med Jenny Madestam, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola.

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2020-11-17