Dela

Facebook Mail Twitter

Vetenskapsrådet beviljar anslag till två forskningsprojekt vid Södertörns högskola

Häromveckan meddelande Vetenskapsrådet vilka projektansökningar som beviljats anslag inom området humaniora och samhällsvetenskap. På den listan fanns i år två projekt från Södertörns högskola.

Student läser på en surfplatta

Reclaiming the unformed: A study in political aesthetics

(Marcia Sá Cavalcante Schuback, Dan Karlholm och Gustav Strandberg)

Genom historien har konst och politik, om inte gått hand i hand, åtminstone följt varandra på avstånd. Under fascismens framväxt blir detta extra påtagligt då dess företrädare både dyrkade och idealiserade form. Men hatade allt som var avvikande, mjukt och gränsöverskridande. I denna kulturmiljö växte ett nytt begrepp fram, informe, myntat av den franske filosofen och surrealisten Georges Bataille.

– Vi har översatt hans begrepp till det oformade och ska följa det genom konsten och tanketraditionen från 1929 fram till 1970. Vi ska kritiskt och historiskt analysera begreppet och se hur konstnärer och filosofer har använt det i en politisk kontext, säger Dan Karlholm, projektledare och professor i konstvetenskap.

Idén till projektet kom från kollegan och filosofiprofessorn Marcia Sá Cavalcante Schuback. Med sig i projektet har de också Gustav Strandberg, doktor i filosofi. Projektet heter på svenska Att återta det oformade. En studie i politisk estetik och får drygt 4,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

– När konstnärer arbetar med det oformade, med det som bokstavligen saknar form, handlar det till exempel om stora fläckar med färg, om stänk eller till och med kroppsvätskor. Att bryta med formen och det formfulländade har varit en viktig del i en lång konsthistoria, men oftast bara behandlats som abstrakt konst , säger Dan Karlholm.

Begreppet informe har studerats ur flera olika perspektiv, både inom filosofi och konstvetenskap. Men inte under samma paraply och inte med betoning på politik.

– Vi kommer också blicka framåt mot samtida nyfascistiska tendenser. Vi lever i en tid då de här krafterna växer och vi vill undersöka hur det oformade kan användas i dag. Det blir en markering mot vissa politiska aktörer i vår tid som drömmer omen återgång till äldre tiders konstuttryck, säger Dan Karlholm.

Sveriges hanterande av krigsbrott de passiva åren, 1948–2005

(Mats Deland)

Sverige har de senaste 20 åren spelat en mycket aktiv roll i arbetet med att ställa krigsförbrytare inför rätta. Svenska politiker och jurister var drivande i skapandet av internationella brottsmålsdomstolen i Haag 2002 samt FN:s konvention mot tortyr i slutet av 1980-talet.

Men så har det inte alltid varit. Åren efter andra världskriget var Sverige betydligt mer passiva och fallen där personer utlämnades var mycket få. Så vad var det som hände som fick Sverige att ändra inställning? Den frågan ska historikern Mats Deland ägna sig åt då han ska kartlägga Sveriges hantering av krigsbrott från 1948 fram till i dag.

– Min hypotes, som jag nu ska pröva, är att skälen till omsvängningen beror på utvecklingen under 2000-talet. Svenska jurister har till exempel varit nere och arbetat vid domstolen i Haag, som domare och gjort tingstjänst. Det finns i dag en grupp jurister som inte funnits tidigare i Sverige, som är väldigt inblandade i den här typen av frågor. De har varit en påtryckningsgrupp, både på politisk och akademisk nivå. Men det är en hypotes, säger Mats Deland, docent i historia, vars projekt får 3,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Sedan tidigare har Mats Deland studerat Sveriges hanterande av krigsbrott efter andra världskriget. Vid den tiden fanns det en uppfattning bland svenska jurister att till exempel Nürnbergrättegångarna, där ledande nazister ställdes inför rätta för krigsförbrytelser, var för rättsosäkert. Kritiken gällde framför allt att rättegångarna riskerade att bli en slags juridisk efterkonstruktion. Visserligen utlämnades ett fåtal personer till Finland, Danmark och Tyskland. Men i huvudsak lämnades misstänkta krigsförbrytare i fred.

Materialet som ingår i studien är främst olika typer av departementshandlingar men också opinionsmaterial och akademiska texter.

– Jag tycker dels att frågan i sig är viktig, att ta reda på hur det ligger till. Det handlar till syvende och sist om att civilisera världen. Men man ser också att det juridiska sammanhanget har en viktig roll, särskilt i ett land där föreställningen är att det är riksdagen som stiftar alla lagar. Och det är rätt outforskat, säger Mats Deland.

Vetenskapsrådet är Sveriges största statliga forskningsfinansiär och delar varje år ut forskningsmedel till en rad olika projekt inom samhällsvetenskap och humaniora. Totalt stödjer de svensk forskning med nästan 7 miljarder kronor som går till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapsområden.

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Historia Läs mer om: Konst & kultur

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2020-11-25