Dela

Facebook Mail Twitter

Riksbankens jubileumsfond finansierar nya projekt på Södertörns högskola

Digital välfärd, kritisk demensforskning, sårbara minnen och kulturens politiska handlingssfärer. Det är vad de fyra projekt som beviljats anslag från Riksbankens Jubileumsfond 2020 handlar om.

Student läser på en surfplatta

Riksbankens Jubileumsfond har till uppgift att främja vetenskaplig forskning i Sverige. Denna uppgift har de ansvarat för sedan 1960-talet. I dag finansierar de årligen forskningsprojekt inom många olika forskningsfält inom samhällsvetenskap och humaniora.

I år är det fyra projekt vid Södertörns högskola som beviljats anslag, två projektanslag och två sabbaticals. Här följer en kortare presentation av de fyra projekten.

Kritiska demensstudier: allianser, motstånd och dialoger

Mycket av tidigare forskning inom fältet demensstudier har fokuserat på medicinsk forskning. Även om mer samhällsvetenskapliga och humanistiska inriktningar vuxit sig starkare tyckte Linn Sandberg att vissa viktiga perspektiv saknades.

– Forskare har börjat titta på personen bakom sjukdomen. Men vad som blivit väldigt tydligt under pandemin är hur marginaliserade de här människorna är och vi saknar en kritisk dimension av demensforskningen. Det handlar om segregation, om mänskliga rättigheter men också politiska och sociala dimensioner av hur vi ser på demenssjukdomar och åldrande i samhället, säger Linn Sandberg, docent i genusvetenskap.

Som genusvetare har hon tidigare forskat mycket kring makt, normer och vem som har tillgång till samhället. Men att titta på gruppen äldre utifrån de perspektiven förekommer sällan. Syftet med projektet är att i slutänden ge ut en internationell forskningsantologi om kritiska demensstudier.

Ihågkom oss till liv - Sårbara minnen i ett blivande monument, minnesmärke och museum

I detta projekt ska Rebecka Katz Thor, fil.dr i estetik, följa utvecklingen av ett svenskt Förintelsemuseum, ett monument över den svenska kolonialismen samt ett minnesmärke över massmördarens Peter Mangs offer. Idén är att följa projekten för att se vad den här typen av processer innebär och vad de spelar för roll i samhället.

– Projektet är tvådelat med en empirisk del där jag följer de här projekten. Den andra delen knyter an till ett teoretiskt ramverk som handlar om hur vi kan förstå den här typen av minnesarbete i relation till sörjbarhet. Vilka historier, människor och händelser sörjer vi i ett samhälle samt vilka är det som ges plats i den offentliga gestaltningen. Sen vill jag koppla det till teorier kring sårbarhet och sörjbarhet, säger Rebecka Katz Thor.

På ett övergripande plan handlar det om vad som syns och vad man får göra i det offentliga rummet. Men också om att förstå hur historien påverkar samtiden. Projektet knyter an till flera pågående diskussioner i samhället om hur vi minns vår historia i relation till begreppen sårbarhet och sörjbarhet, uppdragsgivarens roll och definitionen av kulturarv.

Autonomi, kultur, handling: om kulturens politiska handlingssfärer i den nyliberala välfärdsstaten

Kim West, fil.dr i estetik, ska tillsammans med Gustav Strandberg, fil.dr i filosofi och Josefine Wikström, fil.dr i filosofi från Stockholms konstnärliga högskola studera konstens och kulturens politiska handlingssfärer i dag.

– Projektet handlar om att tänka om relationen mellan kultur och politik. På vilket sätt kulturella praktiker, kulturarbetares sysslor, kan ha en progressiv inverkan på samhället under de förutsättningar vi har i dag, säger Kim West som nu kommer tillbaka till Södertörns högskola där han disputerade 2017.

Forskartrion har formulerat projektet mot bakgrunden av de processer som de ser kännetecknar vår tid. Dels den strukturomvandling av offentligenheten som följer av digitaliseringen. Den utvecklingen har förvandlat förutsättningarna för vad en offentlighet är och hur olika institutioner kan fortsätta att existera. Dels ser de också en ny våg av ytterhögerkrafter som delvis livnär sig på nya typer av kommunikationsplattformar.

– Många av de problem vi står inför i dag ligger på en generell och strukturell nivå. Genom kritiska och historiska studier av olika kulturpolitiska initiativ i de nordeuropeiska välfärdsstaterna vill vi undersöka förutsättningarna för kulturella praktiker att agera på den nivån. Frågan vi ställer oss är hur skulle man kunna hitta nya sätt för kulturen att handla politiskt. Vad vi som kulturarbetare, akademiker och kritiker kan göra i dag, säger Kim West.

Den digitala välfärden

Välfärdssektorn plockar allt mer in digitala verktyg för att hitta effektiva lösningar, inte minst inom området beslutsfattande. Beslut som tidigare fattades av en handläggare, fattas nu av en algoritm som programmerats utifrån tidigare data. Vad gör den här processen med människors relation till myndigheter? Vad händer med våra demokratiska värderingar när beslut delegeras till den digitala infrastrukturen? Och hur förändras relationen mellan stat och medborgare?

Detta är frågor som Anne Kaun, docent i medie- och kommunikationsvetenskap har ägnat sig åt under sitt RJ sabbatical. Nu ska studiernas resultat samlas i en bok. Den kommer bli den första i sitt slag då forskning kring automatiserade beslutsprocesser fortfarande ligger i startgroparna, särskilt utifrån ett europeiskt och svenskt perspektiv.

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2020-12-16