I flera europeiska länder har de etablerade politiska partierna behövt hitta ett förhållningssätt till de nya högerradikala partierna som utmanar dem. I Sverige är exemplet Sverigedemokraterna (SD) det tydligaste, och det som Anders Backlund undersöker i sin avhandling.

I många andra europeiska länder har de politiska partierna bildat regeringar med stöd av högerradikala partier, och närmat sig eller tagit över deras politiska ståndpunkter. Här skiljde sig Sverige inledningsvis från mängden då de etablerade partierna valde att helt ta avstånd från SD:s politik och utesluta dem från regeringssamarbete. Sverige har på så sätt avvikit från etablerade teorier både om hur politiska partier agerar när de bildar regeringar och hur de förändrar sin politik när de utmanas av nya partier. Det här intresserar Anders Backlund, som i sin avhandling studerar de etablerade partiernas agerande på väljararenan där partier tävlar om röster, och på den parlamentariska arenan med fokus på regeringsbildning då SD tog plats i riksdagen.

"Ett spännande pussel"

På väljararenan brukar de befintliga politiska partierna närma sig de högerradikala partierna för att försöka vinna tillbaka sina väljare, till exempel genom att formulera mer restriktiv invandringspolitik. I Sverige såg vi istället att samtliga etablerade partier valde motsatt taktik. De rörde sig bort från SD mot en mer liberal invandringspolitik, särskilt under mandatperioden 2010–2014 när SD kommit in i riksdagen.

På den parlamentariska arenan har politiska partier, framför allt konservativa partier, ofta tagit stöd av högerradikala partier för att bilda regeringar. I Sverige har partierna istället avstått från samarbete med SD trots dess vågmästarroll. Efter valet 2018 bildades en blocköverskridande regering då Centerpartiet och Liberalerna valde att stöda den rödgröna regeringen i stället för att delta i en Alliansregering, som hade varit beroende av SD:s stöd.

– Det är svårt att förklara de svenska partiernas behandling av SD utifrån etablerade teorier, så det är ett spännande pussel. Det har forskats ganska lite kring det här, så den här avhandlingen är ett sätt att fylla ett tomrum, säger Anders Backlund.

Förklaringen ligger inte i SD:s bakgrund

Så varför har svenska partier betett sig annorlunda än sina europeiska motparter? Enligt Anders Backlund är en förklaring som ligger nära till hands att SD:s historiska och ideologiska bakgrund är så kontroversiell att det gjort partiet till paria, det vill säga ett parti som är så avvikande att det är ”omöjligt att samarbeta med”.

– SD skiljer sig från många andra framgångsrika högerradikala partier som ofta har startat som till exempel skattemissnöjespartier eller regionala partier och sedan utvecklas till högerradikala partier med mer fokus på invandring. Det är inte lika vanligt att som SD ha rötter i högerextrema rörelser, säger Anders Backlund.

Tanken att det kan röra sig om ett principiellt ställningstagande från de etablerade partierna snarare än en partistrategi ligger också nära till hands.

– Men problemet med dessa två förklaringar är att de blir statiska. Om man säger att SD är omöjliga att samarbeta med, och sen är de plötsligt inte det längre, då måste man förklara varför. Har något ändrats inom partiet?

Därför tror inte Anders Backlund att någon av dessa förklaringar bäst kan svara på varför svenska partier beter sig som de gör. Han menar istället att det handlar om strategiska incitament för de etablerade partierna att nå sina politiska mål: att vinna röster, att få genomslag för sin politik, och att sitta i regeringsställning.

– Det strategiska skälet till att säga att ett visst parti borde isoleras är att försöka göra det partiet mindre attraktivt på väljararenan. Samtidigt begränsar det möjligheterna att bedriva en liknande politik, och det bidrog till att de andra partierna rörde sig bort från SD.

Så kan partier närma sig SD:s politik

På den parlamentariska arenan menar Anders Backlund att det hittills funnits andra koalitioner som varit mer attraktiva för partierna, vilket har minskat behovet av samarbete med SD. Men läget kan förändras snabbt. Till exempel har Moderaternas och Kristdemokraternas inställning gått från att det inför valet 2018 var otänkbart att samarbeta med SD, till att under 2019 se det som en möjlighet. Och förklaringen ligger enligt Anders Backlund i just förändrade strategiska incitament.

– Även om man sagt att SD borde isoleras så vill man ändå samarbeta när det inte finns så många andra möjligheter att uppnå sina mål i riksdagen.

Samtidigt kan det vara svårt för partier att alltför snabbt ändra strategi utan att förlora trovärdighet, som att byta fot i invandringsfrågan efter att ha svartmålat SD:s politik. Efter valet 2014 konstaterade till exempel Moderaterna att man var ur fas med sina väljare i invandringsfrågan. Skulle man gjort en alltför snabb omställning då skulle man inte framstått som trovärdig, menar Anders Backlund. Men flyktingkrisen 2015 gav partierna en legitim anledning att snabbt byta position i frågan om den dittills liberala invandringspolitiken.

– Kritiken om att vara principlösa kunde inte användas på samma sätt då. Och samma förklaring kan användas då KD och M öppnade för samtal med SD i riksdagen under 2019. När Alliansen sprack blev det lättare för dessa partier att motivera ett samarbete med SD.

Sverige kommer bli som övriga Europa

I framtiden tror Anders Backlund att Sverige kommer bli som övriga europeiska länder och att SD kommer att inkluderas antingen som stödparti eller som regeringspartner.

– Men det är svårt att säga när det kommer ske. Det handlar också om vilka partier som kommer in i riksdagen och hur mandatfördelningen ser ut. Det sätter ramarna för vad som är möjligt.

Efter sin disputation kommer Anders Backlund vara kvar på Södertörns högskola på en postdoc-tjänst inom ett projekt om politisk polarisering i Norden.

– På ett sätt är det skönt att doktorandtiden snart är över, men det är lite separationsångest också. Det är få saker man gör i livet som är så långsiktiga som att skriva en avhandling. Jag började före valet 2014 och blev klar 2020 och avhandlingen handlar om den förändrade synen på SD, så jag har verkligen kunnat följa den – från decemberöverenskommelsen som var peaken av koordinerad isolering till öppning för samarbete. Men det ska bli kul att kunna gå vidare till andra saker också.