Ny teknik har på många sätt ritat om kartan för hur vi konsumerar kultur. Inte minst musik. Digitala plattformar har bidragit till att göra stora mängder musik tillgänglig på ett sätt som den aldrig varit tidigare. Och därmed också öppnat dörren för nya bildningsmöjligheter gällande musik.

– Grundaren Daniel Ek har i intervjuer sagt att Spotify ska erbjuda all musik till alla, vilket kan förstås som en bred bildningsideologi, även om bolaget främst har kommersiella intressen. Men våra studier visar det krävs både musikalisk och digital kunskap för att plattformen verkligen ska bli ett verktyg för bildning. Man måste dels förstå hur plattformen fungerar, dels ha viss förståelse för att värdera och sortera den musik som görs tillgänglig. Annars finns det risk att användarens musiktillgång blir smal och av ”mainstream”-karaktär. Något som skvalpar i bakgrunden, säger Cecilia Ferm Almqvist, professor i pedagogik.

Människa – konst – teknik

I boken Explorativ bildning i strömmande medier – Spotify som ett case Länk till annan webbplats. presenteras resultaten av ett tvärvetenskapligt projekt vars syfte varit att se hur människans bildningsprocesser villkoras, utmanas och möjliggörs i och med den strömmande medieutvecklingen. Utgångspunkten för projektet har varit interaktionen mellan människa, konst och teknik. Forskarna har tittat på hur de samspelar och balansen dem emellan.

Utvecklingen av digitala musiktjänster har gjort att skolor, bibliotek, arkiv men också Sverige Radio och Sveriges Television inte längre köper in skivor i samma utsträckning som tidigare. Då Spotify är den dominerande aktören för att distribuera inspelad musik har forskarna också valt att titta på tjänsten som en slags ”public service”, med särskilt fokus på delar som har ett tydligt bildnings- och utbildningsuppdrag.

– Det är intressant för att SR, SVT och biblioteken blir beroende av tjänsten för tillgång till musik. Det är problematiskt då de är i händerna på en kommersiell tjänst för att kunna utföra sitt uppdrag, säger Cecilia Ferm Almqvist.

Skapa och försvinna i sitt egna musikrum

Inom projektet har de också försökt förstå de olika funktioner plattformen kan ha i människors liv. Och de är många. Dels de rent personliga, dels sociala och sen inom skola och arbete.

– Man kan gå tillbaka och lyssna på musik som man inte hade råd att köpa som ung, eller kanske inte fick lyssna på. Med det handlar också om att skapa egna rum där man får upptäcka musik på sitt eget sätt som inte var möjligt när man var tvungen att köpa skivor. Man kan skapa och försvinna in i sitt egna musikrum på ett helt annat sätt i dag, säger hon och fortsätter:

– Det har med identitet att göra. Vem vill jag vara? Man kan skapa sig själva som hårdrockare, Wagner-fan eller feminist. När jag har tittat på hur kvinnor lyssnar på Spotify har jag sett hur det blivit mer jämlikt. Det finns andra möjligheter när man till exempel inte behöver slåss om vilken musik man ska lyssna på hemma. I musikvärlden är ofta kvinnor underordnade, men nu finns som sagt andra möjligheter. Även om Spotify också kan konservera rocklegenden som man.

Spotify i skolan

I skolan blir rollen som verktyg som tydligast. Många är de lärare som börjat använda tjänsten i undervisningen, främst inom musikämnet men även andra. Det breda utbudet har på flera sätt berikat lektionernas innehåll och det erbjuds till och med olika typer av musikövningar för till exempel ensemblespel. Tjänsterna har genom sitt intåg gett upphov till nya möjligheter för lärare att använda musik i planeringen och genomförande av undervisning. Dock ställer det krav på lärarens musikdigitala kompetens och kritiska förhållningssätt.

Däremot finns det brister i tjänsten. Det kan till exempel handla om musikens kvalitet eller om den information som användaren får ta del av. Den kan vara knapphändig och ibland direkt felaktig. Det ställer krav på pedagoger att guida eleverna, ge dem verktyg att sålla samt att ställa kritiska frågor, visar studien.

Projektet har varit tvärvetenskapligt och alla forskare har bidragit på lika villkor. De som deltagit kommer från pedagogik, medie- och kommunikationsvetenskap och musikvetenskap. Men också forskare med kunskap inom ljudteknik och med förståelse för Spotify som företag har bidragit. Förhoppningen är att boken ska kunna användas i undervisningen inom flera olika ämnen. Projektet har finansierats med medel från Wallenbergstiftelsen.