– När experter uttalar sig gör de ofta det utifrån vissa antaganden, att saker och ting fungerar på ett visst sätt. Men de vet inte alltid hur insatserna tas emot. Därför är det viktigt att fånga upp de berättelserna, och få ta del av människors reflektioner kring kriser, säger Romina Rodela, projektforskare vid Södertörns högskola.

Med stöd från forskningsfinansiären Formas ska hon tillsammans med kollegorna Sofia Lundmark, lektor i medieteknik och Johanna Johansson, docent i miljövetenskap, ta fram en plattform för att samla olika vittnesmål från pandemin. Studier och statistisk från det gångna året visar att socialt och ekonomiskt utsatta områden i storstädernas förorter har varit hårt drabbade av covid-19. Därför kommer de inom projektet intervjua människor från dessa områden.

– Pandemin har öppnat Pandoras ask gällande ojämlikheter i samhället. Det är så tydligt att människor i mångkulturella och socialt utsatta stadsdelar drabbats hårdare under pandemin. Vi kan inte bortse från det. Vi vill försöka ge dem en plats och en röst, säger Romina Rodela.

Kunskap och tillgång till modern teknik avgörande

Ett exempel där ojämlikheterna blivit tydliga är frågan om testning av covid-19. Framför allt är det välutbildade personer med kunskap och tillgång till modern teknik som testat sig. Myndigheternas tanke var att genom att förlägga mycket av infrastrukturen kring testningen till digitala plattformar så skulle man hålla smittan borta från vårdcentralerna. Något man också lyckades med. Men det finns tecken som visar på att människor i missgynnade områden istället för att testa sig enbart höll sig hemma. Konsekvensen av detta är att de inte fångas upp i statistiken.

Projektet bygger på en metod som kallas inlärningsintervention och som tar fasta på idéer om den lärande människan och olika inlärningsdrivna aktiviteter. Tyngden ligger framför allt på processen snarare än resultatet och lärandet i sig ses som viktigt del. Till exempel kan en person genom reflektion landa i ny kunskap och insikter.

Kriser kan erbjuda nya möjligheter

Hela projektet befinner sig i gränslandet mellan digital humaniora, samhällsutveckling och socialt lärande, ett ramverk inom miljöstyrning.

– Där lyfter man fram att kriser visserligen är svåra att hantera, men de kan också erbjuda nya möjligheter som att lära av sina misstag. Det handlar om att få människor att reflektera över sin situation. Det är ett ramverk som fungerar bra, då det tar hänsyn till människors trauma. Det är något man måste ha respekt för, människor vi ska intervjua kan ha drabbats hårt, säger Romina Rodela.

Projektet befinner sig just nu i en uppstarts- och planeringsfas. Förhoppningen är att insamlingen av berättelserna ska hjälpa lokala samhällen att reflektera kring krisens effekter och hur de kan återhämta sig. Men de ska också fungera som underlag för beslutsfattare och annan vetenskaplig forskning i framtiden.