Christopher Collstedt, professor i historia vid Södertörns högskola, har ägnat större delen av sin forskarkarriär åt att skriva om våld och mänsklig utsatthet från 1500-talet fram till idag. I sin senaste bok Våldets djupa spår utforskar han de tankegångar och uppfattningar som knutits till brottsoffers hälsa och liv historiskt, och det har hänt mycket på det området under 1900-talet.

Redan tidigt under förra seklet började man inse att den befintliga strafflagen från 1864 var föråldrad och rimmade illa med verkligheten. Man började se över hur man dittills rättsligt definierat våldsbrottslighet som något som handlade om fysiska skador. Under 1940-talet började diskussionen handla om att våld inte nödvändigtvis behöver vara fysiskt utan också kan yttra sig genom psykisk misshandel, kränkningar och hot.

Den stora vändningen kom då man efter flera decenniers arbete inrättade Brottsbalken år 1965. I Brottsbalken tas även de psykologiska aspekterna med i misshandelsbegreppet som går från att vara mycket kroppscentrerat till en vidare definition som brott även mot liv och hälsa. Till exempel kom begreppet kvinnofridskränkning ur denna diskussion, där det ses som en försvårande omständighet att leva i en relation med både fysiskt och psykiskt våld.

I Våldets djupa spår följer Christopher Collstedt samhällsutvecklingen som gått parallellt med diskussionen om våldsbrott och dess offer och visar hur de hänger ihop.

– För min del handlar det om att gå in i enskilda rättsfall där våld tagits upp till fördjupad diskussion både politiskt och i rätten. Sådana situationer som givit upphov till intensiva debatter och nya frågor kring våldets effekter har jag baserat min analys på, säger han.

Han fokuserar framför allt på tre aspekter i samhällsutvecklingen som påverkat synen på, och lagstiftningen kring, våldsbrott. Den första aspekten är den rättsmedicinska utvecklingen, där rättsintyg tas upp som ett viktigt exempel. Rättsintyg är ett läkarintyg om skador, som kan användas som bevismaterial i brottsmål. De fungerar som en viktig del i bedömningen av våldets konsekvenser och har fått allt större betydelse i den rättsliga bedömningen av våldsbrott. Enligt Christopher Collstedt har de hjälpt till att lägga fokus på brottsoffrets utsatthet och inte bara förövares skuld och brutalitet, och haft en enorm betydelse för att kunna uppmärksamma kvinnor som misshandlas i hemmet eftersom de själva sällan anmäler brottet. På så vis blir de ett ett komplement till kvinnornas uteblivna berättelser och skapar större rättstrygghet.

Den andra aspekten är traumapolitiken som kommit att fästa större vikt vid våldets psykiska effekter. Det var först på 1950-talet som man uttryckte att det faktiskt handlar om psykisk ohälsa att drabbas av våldsbrott. Man började till exempel titta på hur barn som blir utsatta för våld av sina vårdnadshavare blir av med fundamentet för sin trygghet vilket leder till psykisk ohälsa för barnet och störningar i utvecklingen mot att bli vuxen. Detta synsätt hänger ihop med en stor debatt kring barnmisshandel som eskalerade under 1960-talet, samtidigt som psykologiska teorier fick större utrymme i debatten om barn och unga.

Den tredje och sista aspekten är mänskliga rättigheter, där våldet börjat beskrivas som ett brott mot mänsklig hälsa, frihet och integritet. Denna utveckling börjar under sent 1970-tal då begrepp som integritet och värdighet dyker och blir viktiga i den politiska debatten. Det stora genombrottet för mänskliga rättigheter i förhållande till mäns våld mot kvinnor kommer först på 1990-talet, i och med kvinnovåldskommissionens rapport Kvinnofrid.

– Det är framför allt dessa tre aspekter som kunnat visa hur stor inverkan samhällsutvecklingen haft på vårt sätt att tänka och handla kring våldsoffers hälsa och liv. Det finns mycket forskning kring utsatta kvinnor, men detta större grepp som jag har tagit är ovanligt, att titta på hur alla de tre aspekterna samverkar, säger Christopher Collstedt.

Med boken vill han belysa viktiga frågor som tidigare forskning inte lagt tillräckligt med fokus på, som psykologiseringen av våldet och det djupare historiska perspektivet.

– Jag vill argumentera att ett djupare historiskt perspektiv är viktigt för att förstå var vi befinner oss idag. Dessa processer har pågått under lång tid, och man missar mycket genom att bara titta på de senaste åren. Man kan se hur och när vissa frågor har blivit brännande och få en djupare förståelse för hur tankegångarna växt fram.