Dela

Facebook Mail Twitter

Ord är handling – språkets roll för kvinnors rösträtt

All politisk handling handlar om språk, säger Karin Milles, professor i svenska. Det tog svenska kvinnor fasta på i sin kamp för rösträtt. 100 har nu gått sedan de första gången la sina röstsedlar i valurnorna.

Student läser på en surfplatta

När vallokalerna öppnade i september 1921 kunde svenska kvinnor efter år av kamp äntligen delta i riksdagsvalet. Resan dit hade varit kantad av motstånd, men till skillnad från suffragetterna i Storbritannien hade svenskorna valt en fredlig väg.

− Ett av suffragetternas motton var ”deeds not words”, handling inte ord, och de tog till och med till våld ibland. De svenska rösträttskvinnorna bestämde sig för att gå den andra vägen och menade att ord är handling. Genom att använda språket visade kvinnor att de var redo för det politiska livet och att axla medborgarrollen, säger Karin Milles.

Utbildning en av nycklarna

Det startades kurser i debatteknik, hur ett kommunmöte går till och hur man talar inför en grupp. Men exakt hur stor roll språket spelade för den kvinnliga rösträtten är svårt att säga. Det fanns också vid tiden en rädsla för revolution och uppror som lyfts fram av historiker.

− Att lära sig hantera det offentliga språket låg inte kvinnorna i fatet i alla fall. Samtidigt var det en kamp som var svår att vinna med sakliga argument, förnuftsskäl bet inte på de som var emot kvinnlig rösträtt, säger Karin Milles.

Åren efter 1921

Under de 100 år som har gått har mycket förändrats, både i den feministiska kampen och i språket. Åren som följde efter att rösträtten vunnits märkte rörelsen att det behövdes ett omtag. Kvinnor hade visserligen fått rösträtt, men få kvinnor röstades in i riksdagen. Grundarna av Fogelstadsgruppen ansåg att kvinnor behövde utbildas i medborgarskap och Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad bildades.

− Idag används språket på ett annat sätt, både jämfört med 1921 och 1968. Men det är fortfarande ett viktigt politiskt medel. Det finns ett intresse för ord och hur man benämner saker och ting, ta till exempel ord som hen eller tjänsteperson. Politiska aktivister har förstått hur språket kan användas som verktyg för att få igång en politisk diskussion. De skapar debatt kring ord för att trigga politisk diskussion. Hån och motstånd, det kommer man nog inte ifrån så länge kampen pågår säger Karin Milles.

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Historia Läs mer om: Samhällsvetenskap

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2021-09-17