Första numret av tidskriften Kulturella perspektiv kom ut 1992. Under åren har mycket vatten runnit under de bekanta broarna. Inte minst har den digitala utvecklingen ändrat förutsättningarna för många vetenskapliga tidskrifter.

− Tiden har sprungit iväg från det trycka formatet, inte minst vad gäller möjligheter till spridning. Genom att ge ut tidskriften digitalt kan vi behålla och öka tidningens relevans. Tack vare Kungliga biblioteket fick vi möjlighet att som pilotprojekt vara med i deras plattform Publicera, som togs fram just för tidskrifter som befinner sig i läget att gå från tryckt till digitalt. Sen är det dyrt att trycka en tidskrift, det är ingen hemlighet, säger Jenny Gunnarsson Payne, professor i etnologi och chefredaktör.

Svenskan som vetenskapligt språk

Kulturella perspektiv är en etnologisk tidskrift, men i bredare bemärkelse är den också kulturvetenskaplig. Något som oftast blir tydligt i de temanummer som ges ut. Huvudspråket har sedan starten varit svenska, även om det händer att artiklar på de nordiska språken publiceras. Och artiklar på engelska.

− Vi vill att det ska finnas ett forum som erbjuder rigorös peer-review på svenska, och som samtidigt blir synliga i alla databaser på rätt sätt. Det finns flera skäl att publicera på svenska. Dels för att vissa ämnen är mer relevanta för en svensk läsarkrets. Dels för att bibehålla svenska som vetenskapligt språk. När det kommer nya begrepp, från engelska eller franska, så behöver vi hitta ett sätt att prata om det på svenska, säger hon.

Vill ligga i framkant

En röd tråd som följt tidskriften sedan start är ambitionen att ligga i framkant, att vara öppen för nya diskussioner inom ämnet. Till exempel gav de tidigt ut temanummer om medicinsk humaniora och miljöhumaniora, ämnen som idag är vanligt förekommande. Temanummer är också något som är populärt, intresset har nästan varit överväldigande berättar redaktören. Planen framåt är att ha både öppna nummer och temanummer. Den som vill vara gästredaktör får dock ge sig till tåls, nästa möjlighet ges först 2023.

− I det senaste numret är temat autoetnografi, som handlar om forskarens subjektivitet och position och hur man som forskare påverkar sitt forskningsfält. Hur ska man hantera att man som forskare är en person med bagage. Kommande nummer har tema Pandemins konsekvenser, säger hon.

Grundad av Umeåetnologer

Tidskriften är inte knuten till något särskilt lärosäte eller institution, men har drivits och drivs även idag av etnologer på Umeå universitet. Det är också där Jenny Gunnarsson Payne har sina ”etnologiska rötter”. Idag drivs tidskriften av två Södertörnforskare, där den andra är Kim Silow Kallenberg, tillsammans med två Umeåetnologer.

Som forskare ägnas tiden oftast åt de egna projekten eller undervisning. Som redaktör ser Jenny Gunnarsson Payne nu chansen att få ge tillbaka till ämnet.

− På Södertörns högskola har etnologin ett stort fokus på det europeiska sammanhanget, inte minst genom vår Östersjö- och Östeuropaforskning där jag som forskare byggt upp kontaktnät i ett flertal länder. Vi vill vara en plattform för internationella vetenskapliga diskussioner med våra europeiska kollegor. Det finns mycket spännande etnologisk forskning, men vi vill gärna uppmuntra till mer dialog, säger Jenny Gunnarsson Payne.