Dela

Facebook Mail Twitter

Ny studie: Självmord kan kopplas till obetalda skulder

I en ny studie från Södertörns högskola undersöks innebörden av att inte kunna betala tillbaka en skuld och i vilken utsträckning skuldproblem kan kopplas till självmord. Resultatet visar att personerna i studien löpte mer än dubbelt så stor risk att begå självmord.

Student läser på en surfplatta

Foto: Krister Vikström/Kronofogden

Trots en nollvision för självmord tar fler än 1000 människor sina liv varje år i Sverige. Yerko Rojas, lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola, har i en ny studie undersökt kopplingen mellan självmord och obetalda skulder.

– Ekonomisk utsatthet är en känd riskfaktor för självmord. Däremot vet vi inte mycket om huruvida ekonomiska svårigheter i form av överskuldsättning specifikt är kopplade till självmord. Det är en viktig lucka i forskningen, säger Yerko Rojas.

I studien har han följt de personer i åldrarna 18 till 64 som den 11 jan 2018 fanns i Kronofogdens utsöknings- och indrivningsdatabas med ett registreringsdatum för en obetald skuld år 2015–2017. Dessa personer har sedan följts upp under en ettårsperiod där antalet självmord i gruppen jämfört med ett urval ur den svenska befolkningen i stort. Resultatet visar att personerna som undersökts löpte två och en halv gånger högre risk att begå självmord. Detta oberoende av flera kända riskfaktorer för självmord såsom arbetslöshet, socialbidrag, kriminell belastning, depression och psykisk ohälsa som uppmätts året före registreringen hos Kronofogden. Även när man tagit hänsyn till aspekter som utmätning av lön, fastighet, bostadsrätt eller en avhysning kvarstod resultatet. Totalt begick 112 av de 180 842 registrerade gäldenärerna som ingick i studien självmord.

– Detta är något vi varit dåliga på att prata om, trots att främjandet av goda livschanser för mindre gynnade grupper utgör en viktig del i det självmordspreventiva arbetet. Detta är inte bara sant för Sverige, I Storbritannien t.ex., talas det om skuldsvårigheter som en ”tyst mördare”, säger Yerko Rojas.

Enligt honom kan en del av förklaringen vara att man i Europa sett överskuldsättning mer som ett moraliskt problem än ett uttryck för ett marknadsmisslyckande. Skuldproblemen ses alltså som individens misslyckande snarare än samhällets.

– Det är idag få fenomen som är så starkt behäftade med stigma som att inte betala tillbaka sina skulder, och stigma vet vi sedan tidigare spelar en nyckelroll i döljandet av olika typer av beteenden, självmord inräknat.

Yerko Rojas menar att i en tid då många fortfarande lever med konsekvenserna av den senaste globala finansiella krisen samtidigt som COVID-19-pandemin påverkar ekonomin, är det särskilt viktigt att vara uppmärksam på skuldutvecklingen i samhället med målet att i ett tidigt skede förhindra att skulderna blir ohanterliga för individen.

Studien Financial indebtedness and suicide: a 1-year follow-up study of a population registered at the Swedish Enforcement Authority Länk till annan webbplats. har publicerats i tidskriften International Journal of Social Psychiatry.

Läs mer

Forte Magasin skriver om Yerko Rojas forskning kring självmord och obetalda skulder i majnumret 2023 Länk till annan webbplats..

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Samhällsvetenskap

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2023-05-26