Dela

Facebook Mail Twitter

Ministerns nära medarbetare - så jobbar Regeringskansliets pressekreterare

Regeringens pressekreterare har fått en allt starkare och mer central roll i det dagliga politiska arbetet. De har också blivit mer självmedvetna om sin ställning och är en av ministerns närmaste medarbetare. Det visar en studie från Södertörns högskola.

Student läser på en surfplatta

Från servicefunktion, via rundningsmärke till grindvakt. Pressekreterarens roll har genomgått omfattande förändringar sedan den första pressekreteraren anställdes på Regeringskansliet i början av 1960-talet. Idag har de en självklar plats i staben hos regeringens ministrar. Men deras roll i den politiska vardagen är inte så väl känd. Vad gör statsrådens pressekreterare på jobbet?

− Vår studie har visat att pressekreterarna har en stark position och den är i dag både institutionaliserad och centraliserad på Regeringskansliet. Det är tydligt att de också blivit mer självmedvetna om sin roll. Men deras roll som gatekeeper (grindvakt) har också stärkts. De är inte längre bara den som informerar, utan den som ger tillgång till ministern, säger Karl Magnus Johansson, professor i statsvetenskap, som har intervjuat pressekreterare anställda på Regeringskansliet om deras vardag, arbetsuppgifter och rollens utveckling över tid.

Ökad professionalisering och självmedvetenhet

Forskarkollegan Elena Johansson har studerat hur pressekreterarna använder sociala medier, samt den aktuelle ministerns användning av de samma. Det som framkommer är att oavsett politisk tillhörighet har arbetet blivit mer enhetligt och koordinerat över tid. Samtidigt har det skett en professionalisering och flera av de svarande ger uttryck för en ökad självmedvetenhet kring sin egen ställning.

Vardagen för en pressekreterare formas mycket utifrån den politiska vardagen; möten, konferenser och resor ger ramverket för arbetsdagen. Men också större och återkommande händelser som politiska debatter, budgetförhandlingar, partikongresser och var fjärde år riksdagsvalet. Allt detta kräver detaljerad planering kring resor, vem de ska träffa, var man ska träffa media och vad som ska hända när, berättar en pressekreterare och tillägger att hen alltid måste vara nåbar, alltid uppdaterad och alltid ha kontroll.

− Sedan 2014 är alla pressekreterare anställda centralt vid Regeringskansliet, under Statsrådsberedningen och arbetet koordineras mycket utifrån dagliga möten där. En pressekreterare säger i intervjun att ”med mer intensiv mediebevakning, måste vi ha bättre kontroll på vad vi skickar ut”, något som vi ser som ett tydligt erkännande av kravet på central kontroll över vad olika delar gör, säger han.

En fråga om demokrati

Att ha full kontroll över hur media inkräktar på arbetsuppgifterna och yrkesrollen är en utmaning för pressekreterarna. Inte minst gällande sociala medier som styr mycket av arbetet idag. Något som gör rollen mer mångfasetterad än tidigare. För medielandskapet är i ständig förändring, ny teknik förändrar pressekreterarens roll. Så även behoven och förväntningar från tidningar, radio och tv.

När de första pressekreterarna anställdes för 50–60 år sedan innebar jobbet framför allt att vara en informationskanal. Idag innebär rollen dessutom att personen är med och kontrollerar det politiska budskapet, kontaktvägen till ministern och dennes relation till media.

− Det är i slutänden inte bara en fråga om en professions utveckling och förändring utan en fråga om demokrati. När pressekreteraren fungerar som en gatekeeper som är mer eller mindre omöjlig att komma runt, om allmänheten via media inte har tillgång till politikerna, då kan det vara ett demokratiproblem, säger Karl Magnus Johansson.

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Media Läs mer om: Samhällsvetenskap

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2021-11-26