Dela

Facebook Mail Twitter

Företag på öar och i skärgårdar föll mellan myndighetsstolarna under pandemin

Företag på öar och i skärgårdar har inte kunnat söka ekonomiskt stöd på samma sätt som andra företag under pandemin. Istället har det varit starkt socialt kapital, gott samarbete och nytänkande som räddat företagen längs våra kuster och insjöar, visar en kommande rapport från Södertörns högskola.

Student läser på en surfplatta

Pandemin har satt oerhörd press på många företag, inte minst inom besöksnäringen på öar och i skärgårdar. Företagsevent och bröllop har ställts in, utländska turister uteblev helt liksom de penningstarka båtturisterna från Norge, Finland och Tyskland. Men samtidigt upptäckte fler svenska turister öarna och många stugägare blev deltidsboende på öarna.

− Öar och skärgårdar skiljer sig från annan glesbygd, och från varandra. Förutsättningarna kan se helt olika ut trots att de på pappret är ungefär samma med antalet invånare och avstånd till städer eller fastland. Vi har sett hur starkt socialt kapital, god lokal företagsstruktur och infrastruktur är det som gjort att vissa öar har klarat sig bättre än andra, säger Paulina Rytkönen, lektor i företagsekonomi och docent i ekonomisk historia.

Goda samarbeten en av nycklarna

I ett projekt finansierat av Tillväxtverket har en forskargrupp undersökt besöksnäringen på 14 öar längs Östersjö- och Bohuskusterna samt på öar i två insjöar. De har kartlagt företag i samt intervjuat företagare, föreningar och ö-representanter. Tydligt är att goda samarbeten och förmågan att utveckla nya affärsmodeller har varit nyckeln för flera företags överlevnad. Men det är också tydligt att många upplever att de lämnats vind för våg av myndigheterna.

− Många företag på öarna är diversifierade, de ägnar sig åt en typ av verksamhet på sommarhalvåret och en annan på vintern. De har inte kunnat söka företagsstöd på samma sätt som andra företag. Regelverket är inte anpassat för dem och de har fallit mellan stolarna. Ö-representanter och företagare upplever också att de inte fått tillräckligt med informationsstöd från myndigheternas sida. Tyvärr tror vi också att vi får se fler konkurser innan året är slut, säger Paulina Rytkönen som tidigare också forskat mycket om just företagande i denna miljö.

En annan viktig aspekt som lyfts fram i rapporten är ny digital teknik och utbyggnaden av bredband även i skärgårdar. Ska människor kunna bo och verka på öarna måste stabila internetuppkopplingar finnas på plats. Och för det krävs också ofta samarbete mellan aktörerna på ön. Studien lyfter fram exempel på stugägare som velat bli deltidsboende på ön, men där det har inte fungerat utan fungerande bredband. Ett ytterligare exempel är en hotellägare som riskerade att få stänga, då hen inte kunde bedriva sin verksamhet längre.

Socialt ansvar och uppfinningsrikedom

Studien befäster en uppfattning som Paulina Rytkönen haft länge: företagarnas uppfinningsrikedom.

− De är påhittiga och lösningsorienterade. De har inte bara förmågan att försöka rädda sitt eget företag, det finns ett starkt socialt ansvar bland öbor, säger hon.

Exempel på anpassningar och nya tjänster hon stött på är: julbord för en person, ordna med transport av kunder när färjan inte går, naturvandringar, 3-rätters med digital underhållning. Listan kan göras lång.

Stina Wikström driver tillsammans med sin pappa och dotter Wikströms fisk på Möja i Stockholms mellersta skärgård. Hon började köra ut julbord för en person när restauranggästerna uteblev.

− Vi har alltid jobbat småskaligt, men när gästerna inte kunde komma till oss började vi leverera ut julbord. Det var många som satt själva, kanske isolerade, under jul men som ändå ville ha julbord. Vi körde också in med båten till fastlandet och lämnade julmat där. Idén har levt kvar på så sätt att vi i år har sittande buffé, och serverar julbordet i lite tapasstil. Annars hade det varit upp och ner under pandemin, de stora grupperna har ju inte kommit och det är svårt att kompensera för det, säger hon.

  • 14 öar ingick i studien, bland andra Möja, Holmön och Åstol.
  • Forskargruppen består av: Paulina Rytkönen, Marcus Box, Tommy Larsson Segerlind och Youssouf Merouani.
  • Projektet är finansierat av Tillväxtverket

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2023-02-16