Med pengar från Forte ska Magdalena Elmersjö, docent i socialt arbete, tillsammans med kollegor från Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet studera de etiska dilemman som olika yrkesgrupper möter inom äldreomsorgen.

− Varje yrkeskategori ska få föra fram exempel som de möter i sin vardag. Sen ska de också få träffa varandra, så det bildades en ömsesidig och solidarisk förståelse för varandras arbeten inom samma organisation. Etiska dilemman kan till exempel handla om hur man bemöter människor som har en begynnande demens och inte vill ha hjälp fast de behöver, säger Magdalena Elmersjö.

Lära känna varandras kompetenser

Studien omfattar tre kommuner: Kalmar, Helsingborg och Vänersborg och de tre yrkeskategorierna är omsorgspersonal, första linjens chefer och biståndsbedömare/handläggare. Projektet sträcker sig över tre år och det är under det första året fokusgrupperna ska träffas.

− Vi ser ofta att det finns en okunskap kring vad man gör som chef eller biståndsbedömare. Vi vill skapa bryggor där man kan få lära känna varandra på ett annat sätt och lära känna varandras kompetenser och vardag, säger hon.

Andra året går projekten in i utbildningarna. Dels en folkhögskola som ger en utbildning i vård och omsorg, dels respektive socionomutbildning på de tre lärosätena. Här är tanken att bygga upp en kunskapsbank som kan användas av utbildningarna. År tre vänder forskarna tillbaka till de praktiska verksamheterna igen.

− Vi pendlar mellan praktik och utbildning. Det är mycket fokus på hur forskning och praktik tillsammans kan skapa ny kunskap. Genom de här etiska dilemmana vill vi lyfta den moraliska stress som medarbetare inom äldreomsorgen kan ställas inför. Men vi vill också prata om vad man kan göra, och hur den här kunskapen kan användas inom respektive organisation. Vi tror att när man lär känna varandras vardag så kan man samarbeta bättre, och att en fungerande arbetsmiljö i slutänden ger bättre äldreomsorg, säger Magdalena Elmersjö.

Från vårdbiträde till forskare

Äldrefrågor är något som följt henne hela hennes vuxna liv. Som 17-åring började hon i köket på ett äldreboende, hon arbetade först som vårdbiträde för att därefter utbilda sig till undersköterska. Sen följde studier till socionom som sedan ledde vidare till en forskarutbildning och som docent i socialt arbete har hennes forskningsintresse kretsat just kring äldreomsorgen.

I ett annat projekt följer Magdalena Elmersjö biståndsbedömare i stadsdelen Skärholmen (Stockholms kommun). Där har hon sett exempel på vilka etiska dilemman som kan uppstå, till exempel där fasta krockar med sjukdom eller skörhet.

− Där har det visat sig att kontakten med religiösa samfund och ledare kan vara oerhört viktig. Man hjälps åt, så personen inte bara får ett nej utan man öppnar upp för samtal, säger hon.

Lyfta biståndsbedömarnas vardag

Den gemensamma nämnaren mellan de två projekten är yrkeskategorin biståndsbedömare och Magdalena Elmersjö lyfter vikten av att visa deras arbetsvardag. För i sitt arbete har hon också märkt att det råder stor okunskap kring vad en biståndsbedömare gör idag. Både inom den egna verksamheten, och från politiskt håll.

Att arbeta nära den miljö som hon som forskare studerar är oerhört viktigt och på Södertörns högskola har ämnet socialt arbete ett levande samarbete med flera offentliga verksamheter, som till exempel socialtjänsten i Skärholmen.

När hon som 17-åring stod där i köket arbetade hon tillsammans med en kvinna som gav henne ett råd: ”Lyssna på mig som jag vore din mamma, börja aldrig arbeta inom äldreomsorgen”.

− Jag gjorde precis som om hon vore min mamma, nämligen tvärt om. Och jag har aldrig ångrat mig.