Barn i socioekonomiskt och sociokulturellt svagare områden får ofta höra ett mer begränsat språk, både i hemmet och i förskola och skola. För att kunna ta ansvar för sitt kompensatoriska uppdrag behöver förskolepersonalen därför vara både språkligt kunnig och språkligt medveten. Genom ett utbyte mellan förskolor i norra Botkyrka och Södertörns högskola har nu förskollärare fått en fördjupad förståelse för språkutveckling hos barn och hur de kan arbeta med den.

Diskuterade språkutvecklande undervisning i förskolan

Hösten 2019 inledde Södertörns högskola ett samarbete med Botkyrka kommun i syfte att samverka inom olika områden. Utbildning var ett av dem och Boel De Geer, till vardags docent och lektor i svenska på högskolan, såg en chans att dels få vara med och inspirera förskolepersonal, dels få insyn i verksamhetsområdet och arbetssätten i kommunens förskolor.

– Varje vecka träffade jag förskolepersonalen i olika konstellationer för att diskutera språkutveckling och språkutvecklande undervisning i förskola. Vi fokuserade på olika teman – samtal, berättande, ordförråd, ordkunskap, och inte minst förskolepersonalens språkliga medvetenhet som ett redskap för att skapa god undervisning. Personalen kom med exempel som vi diskuterade och tillsammans tänkte vi ut olika språkdidaktiska saker att testa i verksamheten, berättar Boel.

Personalen har utvecklat och fördjupat sin förmåga att se och höra barnens språk

Utbytet tog sin början våren 2021 på distans och förlängdes under hösten 2021, då Boel även fick möjlighet att vara på plats både i barngrupperna och i olika referensgrupper med personalen. Hon ledde då även områdets Förskollärarnätverk i diskussioner om språkutveckling.

Under hösten inkluderades även barnskötarna på förskolan i arbetet med språkutveckling tillsammans med Boel, vilket bidrog till att all personal nu förstår, inte bara att utan också varför och framför allt hur de kan tillämpa och vidareutveckla ett språkutvecklande förhållningssätt.

–Jag har fått inblick i verksamheten, både genom att observera barn och personal och genom att ta del av personalens tankar och kunskaper. Jag har sett personalens kunskaper och medvetenhet växa och därigenom förtydligas för dem själva. Personalen har utvecklat och fördjupat sin förmåga att se och höra barnens språk och kommunikation och genom sin förståelse kunnat skapa konkreta och utmanande undervisningssituationer för barnen, säger Boel.

Skriver bok om ordkunskap i förskolan

Sättet att arbeta med och förhålla sig till språk och ord har spridits vidare i hela kommunen och Boel har deltagit i ett par skolledarkonferenser för att presentera detta sätt att tänka.

– Förskolepersonalen berättar om att de har fått en fördjupad, och framför allt gemensam, förståelse för språkutveckling och hur den kan stödjas. De har uppnått en kollegial förståelse. Också förskolans rektor och biträdande rektor har deltagit i arbetet, liksom utbildningsledaren i Botkyrka kommun, vilket är en viktig komponent för ett framgångsrikt utvecklingsarbete, berättar Boel vidare.

Och Boel själv, vad har hon fått med sig?

–Det här utbytet har gett mig många insikter, exempel och så mycket inspiration att jag i vår kommer ut med en bok ”Ordkunskap i förskola, förskoleklass och grundskolans tidiga år”!