Under tre år har han tillsammans med kollegor från Malmö universitet, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet studerat saudisk informationspåverkan i Sverige. De fyra forskarna har i sina studier dock inte hittat några tecken på direkta påverkanskampanjer.

− Empiriskt grundad forskning bidrar till en mer nyanserad analys av salafism. Det visar att salafism inte är ett homogent fenomen och att radikalisering behöver diskuteras och problematiseras på olika vis, säger Susanne Olsson, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet som också lett forskningsarbetet.

Salafistisk mission

Men det finns alltså såväl enskilda aktörer som grupper och organisationer som missionerar salafistisk islam i Sverige. De tycks dock ha marginell betydelse för svenska muslimer som helhet, berättar Jonas Svensson, professor i religionsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hur budskapet tas emot är däremot något som behöver undersökas närmare.

− Det finns indikationer på att deras budskap inte är så populärt och som helhet tycks de ha en rätt marginell betydelse för svenska muslimer. Flera aspekter i budskapet de för fram är kan uppfattas som främmande eller direkt stötande ur dominerande värderingsperspektiv i det svenska samhället, exempelvis vad gäller relationer mellan könen eller mellan muslimer och icke-muslimer. Men vi behöver mer forskning kring hur budskapet tas emot och hur de som lyssnar på missionärerna förstår deras budskap. Är det fromhetsaspekten som människor intresseras av, att vara en god muslim? Eller är det att man ska separera sig från övriga samhället, undrar Jonas Svensson.

Eftersom de är beroende av följare på sociala medier och av donationer via crowdfunding kan vi också se indikationer på hur de anpassar sina budskap för att passa en tilltänkt publik. Det gör naturligtvis alla missionärer, men det blir extra intressant i relation till föreställningen om salafism som “bokstavstrogen islam”. Missionärerna påverkar sina följare, men följarna påverkar också den islam som missioneras, menar Simon Sorgenfrei.

Indirekt påverkan via utbildningar

Forskargruppen har använt sig av öppna data, så som inlägg i sociala medier, för sina analyser. Där har de kunnat se en mer indirekt form av informationspåverkan. Svenska muslimer ges till exempel möjlighet att studera vid saudiska lärosäten där de får sin utbildning betald antingen av Saudiarabien eller olika stiftelser kopplade till landet. Efter examen vid universitetet i Medina förväntas de att resa tillbaka till Sverige, där deras utbildning inte är mycket värd. Trots att det är en omfattande utbildning hjälper den dem inte till akademiska tjänster i Sverige, det är också svårt att växla in utbildningen i jobb på den allmänna svenska arbetsmarknaden och inte heller är möjligheterna att bli anställd som imam särskilt stora.

− Dels så finns det väldigt få moskéer i Sverige som är intresserade av deras tolkning av islam, och de församlingar som kanske är det vet att skulle skapa mycket negativ uppmärksamhet om man avlönar en imam utbildad i Saudiarabien. Det är också väldigt få moskéer som ens har råd att avlöna en imam. Tillsammans bidrar alla dessa faktorer till att dessa personer får finna egna vägar, de blir entreprenörer, säger Simon Sorgenfrei.

Icke våldsbejakande salafism

Rapporten är framtagen på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som under en längre tid intresserat sig för frågor som rör politisk islam. Det kan handla om nationer, men också transnationella rörelser som misstänks bedriva informationspåverkan i Sverige.

− Bakgrunden till att MSB intresserar sig för dessa predikanter är sannolikt att den våg av våldsbejakande jihadism vi sett de senaste decennierna i stor utsträckning har sina rötter i wahhabism eller salafism. Man är helt enkelt oroad över att Saudi ska bidra till en radikalisering av muslimer i Sverige. Utifrån våra studier och vårt empiriska material kan vi inte se att de individer och organisationer vi studerat agerar på direkt initiativ från Saudiarabien, däremot har de ofta fått sin utbildning finansierad av Saudiarabien och det är den islam de utbildats i där som de sedan predikar här. Även om de predikanter vi studerat ger uttryck för konservativa värderingar som ofta går stick i stäv mot majoritetssamhällets värderingar kan vi inte se att de förespråkar våld. Snarare predikar de mot grupper som Islamiska staten, säger Simon Sorgenfrei.

Professor Susanne Olsson, framhåller också att alla salafister inte förespråkar våld.

− Däremot behöver vi vidare analyser av hur deras konservativa budskap tas emot och vad det skulle kunna innebära om deras islam omsattes i praktiken, till exempel vad gäller könsroller och samhällsdeltagande generellt, säger Susanne Olsson.

Läs gärna intervjun med Simon Sorgenfrei i Dagens Nyheter: "Religionsforskare: Salafister tar efter influerare för att locka nya anhängare" Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.