Dela

Facebook Mail Twitter

"Kriget måste sättas i ett större sammanhang" – två Södertörnforskare om konflikten i Ukraina

Ryssland har återigen trappat upp sin militära närvaro i gränsområdena mot Ukraina och tycks förbereda sig på en militär invasion. Putinregimen kräver bland annat ett stopp av Natos utvidgning österut. Men Rysslands skäl att markera eller till och med invadera grannen i söder är långt många fler, och söker man svaren får man blicka tillbaka i historien. Det säger forskarna Olena Podolian och Roman Horbyk, båda två med rötterna i Ukraina.

Student läser på en surfplatta

Osäkerheten kring utvecklingen av konflikten mellan Ryssland och Ukraina är stor. Sedan våren 2021 har hotbilden mot det som en gång var en av Sovjetunionens största delrepublik successivt ökat för att eskalera i allt snabbare takt de senaste månaderna. Oron är stor inte minst bland befolkningen, men också inom EU då konflikten påverkar stabiliteten i hela regionen.

Olena Podolian är statsvetare med rötterna i Ukraina. I sin forskning har hon bland annat studerat hur post-sovjetiska stater utvecklats efter 1991 däribland sitt eget hemland. Roman Horbyk, även han från Ukraina, har som forskare i medie- och kommunikationsvetenskap studerat medier, krig, kultur- och mediehistoria i främst Östeuropa.

Vad är det som händer i Ukraina just nu?

− Just nu ser vi egentligen en fortsättning på det som hände 2014 när Ryssland annekterade Krimhalvön och invaderade delar av området Donbas i östra Ukraina. Det som skiljer denna upptrappning från våren 2021 då de gjorde samma sak är att antalet soldater och mängden krigsmateriel är betydligt mer omfattande. Det som också är annorlunda är att det sker på flera håll samtidigt, längs gränserna i norr, i öster och i söder. Detta gör att trupper hotar helt nya områden i östra och norra Ukraina, inklusive huvudstaden. Områden som är viktiga ur flera perspektiv så som industri, utbildning och militärt, säger Roman Horbyk, fil.dr i medie- och kommunikationsvetenskap.

För att förstå vad som händer i området, och varför det sker just nu måste man lyfta blicken. Upptrappningen är ingen isolerad händelse och inte minst utvecklingen i Belarus har stärkt Putinregimen säger de båda forskarna. Landets auktoritära ledare Aleksandr Lukasjenko slog brutalt ner de folkliga protesterna efter valet 2020 och har sedan dess stärkt banden till Ryssland, berättar Roman Horbyk. Ryska militären har flyttat luftvärnsrobotar och annan utrustning till Belarus under förevändningen att det är en gemensam övning planerad till februari i år.

− Allt detta sker också mot bakgrunden av en allt mer intensiv militär retorik från statskontrollerad media, både i Ryssland och Belarus. Lukasjenko har vid flera tillfällen sagt saker som ”vi söker inte krig, men Väst tvingar oss till sådana åtgärder” och han anklagar Ukraina för att samla ihop nationalradikalister vid gränsen. En programledare i Russia Today har i sändning sagt att ”vi ska ta er konstitution, bränna den och er tillsammans på gatorna i Kiev”, säger Roman Horbyk.

Varför händer det nu, och vilka intentioner har Ryssland?

− Ukraina är symboliskt och ekonomiskt viktigt för Putin. Utan Ukraina tappar Ryssland delar av sina kopplingar till Europa. Det handlar om idén att återupprätta det ryska imperiet, och 2022 är symboliskt viktigt på så sätt att det är 100 år sedan Sovjetunionen grundades. Ukraina var, sett till folkmängd, den näst största delrepubliken i Sovjet och det är oerhört viktigt för Putin att behålla landet inom sin maktsfär. Utan Ukraina kan inte Ryssland vara ett imperium, säger Olena Podolian, fil.dr i statsvetenskap.

Ryssland har vid upprepade tillfällen sagt att de inte kan tolerera en utvidgning av NATO-samarbetet. De vill att styrkor som placerats i tidigare Sovjetrepubliker efter 1997 dras tillbaka och att Ukraina inte ska delta i några NATO-ledda övningar. Att de här kraven kommer nu kopplar Olena Podolian också ihop med att USA sedan ett år har en ny president.

− Med den tidigare presidenten, Donald Trump, fanns en känsla av överenskommelse i frågan om NATO och nu vill Putin visa att han inte tolererar någon överträdelse av det status quo-läge som varit de senaste åren. Under sin presidentvalskampanj pekade nuvarande president Joe Biden på hårdare tag och ett starkare NATO, säger hon.

I mångt och mycket sätter det upptrappade läget ljuset på en annan konflikt, den mellan auktoritära och demokratiska stater. Enligt de två Södertörnforskarna handlar det om att Ryssland inte kan acceptera välfungerande demokratier i den region där de historiskt sett haft makten. Det handlar också om att underminera EU.

− Vi talar om en anpassning av det ryska imperiet till nya förutsättningar. Sovjetunionen var 1922 en anpassning för det läget, men en uppdelning i republiker för att kontrollera regionen. De vill återta kontrollen över områden där Ryssland tidigare hade exklusiv rätt över både in- och utrikespolitiken. Men vi har sett att de har svårt att acceptera demokratin, och därför gillar Putin inte Ukraina som visserligen är en demokrati med brister men ändå en demokrati, säger Roman Horbyk.

Vad betyder konflikten för vanligt folk och för regionen i stort?

Olena Podolian har nyligen kommit tillbaka från Kiev där hon liksom Roman Horbyk har vänner och familj. Vardagen rullar på i huvudstaden, människor går sina ärenden, handlar i butiker och går till frisören. Det talas inte om krig, men ställer man frågan finns oron under ytan.

− I det dagliga livet är det inget som människor pratar om, men omkring halva befolkningen tror ändå att det kan bli krig. Det finns också en uppfattning att regeringen borde vara mer proaktiv. Om det blir krig, skulle det innebära att miljontals människor tvingas på flykt. Konsekvenserna kan bli fruktansvärda, se på det luftangrepp i januari 2015 i Mariupol (Donetsk oblast) där ett bostadsområde träffades istället för ett militärt mål. Det finns också kemiska fabriker, gasledningar och kärnkraftverk. Risken för misstag är stor, säger Olena Podolian.

Roman Horbyk säger att stabiliteten i regionen är borta sedan länge, och läget blir allt mer instabilt. Situationen är allvarlig, men han manar till lugn och säger att Ryssland inte är oövervinnerligt. Men sannolikheten att Putin backar enbart med hjälp av diplomati och dialog är liten säger han.

− Keir Giles, från tankesmedjan Chatham House, skrev nyligen i en rapport att Kremls agerande och uttalanden tyder på att landets elit ser dialog som ett tecken på svaghet. De har hotat med kärnvapenkrig, men har backat från de hoten om de fått starka reaktioner från väst. Beredskap att svara militärt är en förutsättning för att få Ryssland till förhandlingsbordet, säger Roman Horbyk.

Till syvende och sist handlar det för Ukraina om rätten att bestämma över sitt eget land, och ingå de internationella avtal de själva önskar.

− Ryssland har inte rätten att sätta sig över Ukraina, eller Belarus, eller Kazakstan. Man använder ofta liknelsen med ett schack. Men pjäserna är inte ens Rysslands pjäser att spela, säger Olena Podolian.

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2023-02-16