− Plattformarna gör det lättare att samarbeta med människor som kan vara väldigt olika en själv. Man behöver inte samsas i flera frågor, bara i en,

De fyra dimensionerna

Digital aktivism kan studeras utifrån fyra dimensioner för att förstå den här typen av sociala rörelser: motivation, kultur, språk och infrastruktur. Forskningen som läggs fram i tidskriften visar att motiveringen ofta handlar om ett starkt personligt engagemang för en politisk fråga. Men det kan också handla om nyfikenhet och att själva arbetet i sig är en intressant utmaning.

Den kulturella dimensionen handlar om hur normer och maktstrukturer i mötet mellan människor till exempel kan förstärkas genom kommunikationsteknik. Språket ingår som en del i den kulturella dimensionen men också som en separat dimension tillsammans med symboler.

− Språket fungerar som ett verktyg för att länka samman till andra i rörelsen. Det spelar roll om du använder ryska eller belarusiska, engelska eller portugisiska. Det blir en markör som medvetet exkluderar eller inkluderar människor, säger Karin Hansson.

En fjärde dimension är infrastruktur som knyter an till organisationsstrukturer, ekonomi och regelverk som främjar eller motverkar aktivism. Men viktigast i relation till digital aktivism är den informationsteknik som sätter upp ramarna för kommunikationen inom och mellan grupper.

− Tekniken är bara en bärare av kulturer, den är skapad av människor som bidrar med sina identitetsmarkörer som klassbakgrund och språk, säger hon.

MeToo-rörelsen i Sverige

Karin Hansson har utöver rollen som redaktör också bidragit med en artikel om MeToo-rörelsen i Sverige. Tillsammans med Hillevi Gantez, professor emeritus i genusvetenskap, och Malin Sveningsson professor i medie- och kommunikationsvetenskap har hon studerat tillit i digitala medier. Tidigare tillitsforskning har visat att tillit byggs upp över tid, genom nära relationer. Men i fallet MeToo så är läget ett annat.

− Här är det tvärt om, det är stora grupper där människor delar med sig av både känsliga och privata upplevelser med människor de inte har någon relation till. Den tidigare forskningen utgår också från att närhet skapar tillit, men det är naivt att tro att man litar på varandra bara för att man står varandra nära. Se på familjen till exempel, som kan bestå av mycket konfliktfyllda relationer, säger Karin Hansson.

När MeToo-rörelsen var som mest aktiv i Sverige skapades flera grupper inom olika branscher. De grupper där många delade med sig var inte sällan de som var störst. Karin Hansson lyfter fram två exempel, grupperna för teknikbranschen och skogsbranschen.

− I teknikgruppen delade kvinnor med sig av sina erfarenheter ganska öppet. Det är också en bransch där det är lätt att få nytt jobb, det finns många arbetsgivare. Medan i skogsgruppen som är väldigt liten så vågade människor inte berätta lika mycket och alla inlägg var väldigt anonyma. Det är en liten bransch, där många har gått på samma universitet och det finns få arbetsgivare.

Tillit till feministiska värden

Men det handlar inte bara om tillit till gruppen eller plattformen. I Sverige har forskarna sett att det också handlar om tillit till feministiska värden.

− Alla som skrev under på #MeToo skrev också under på att vi lever i ett samhälle som säger att kvinnor och män ska behandlas lika, men att det inte stämmer i verkligheten. #MeToo kan ses som en reaktion på en stark känsla av dissonans mellan de informella strukturerna som upprätthålls bland annat med sexistiska härskartekniker, de officiella versionerna av samhället, säger Karin Hansson.

Journal of collaborative computing and work practice är en vetenskaplig tidskrift som ges ut fem gånger per år. Tack vara en noggrann peer review-processer är det en tidskrift med högt anseende och som fångar upp det senaste inom forskningsfältet.