Dela

Facebook Mail Twitter

Djurens perspektiv hjälper oss förstå världen – ny antologi lyfter det icke-mänskliga i litteraturen

Litterära texter kan hjälpa oss förstå vårt samhälle, varför vi gör som vi gör och varför världen ser ut som den gör. Traditionellt görs det ofta utifrån människans perspektiv. Men vad händer om vi istället sätter djuren i centrum? Det är vad litteraturvetarna i nätverket Ratatǫrsk gör och i nya antologin Sqiurrelling Länk till annan webbplats. beskriver de ett forskningsfält i förändring.

Student läser på en surfplatta

− Vi ser hur allt fler verk och författare intresserar sig för mer än mänskliga relationer, det är en del av en stor posthumanistisk omvärdering av vad vi människor gör på jorden och hur vi kan leva vidare. Jag som ägnat mig åt lantbruksdjur, ser väldigt påtagligt hur relationen till djur också har att göra med klimatfrågan. Men också vår inställning kring hur vi förstår världen, säger Amelie Björck, docent i litteraturvetenskap.

Squirrelling: Human–Animal Studies in the Northern-European Region Länk till annan webbplats.

Redaktörer: Amelie Björck, Ann-Sofie Lönngren, Claudia Lindén

Utgiven av: Södertörn Publications 2022.'

7 juni 2022 hålls en release för antologin. Mer informations i högskolans kalender.

Ratatǫskr Research Group for Literary Animal Studies bildades 2018 och med antologin Squirrelling vill de beskriva det forskningsfält som kallas litterära djurstudier. Ett fält som genomgått en både spännande och omfattande utveckling de senaste åren. Perspektiven har vidgats och specifika underavdelningar har trätt fram.

Postmodernt tankegods

Liksom många andra grenar av den humanistiska forskningen har litterära djurstudier hämtat mycket tankegods från postmoderna teorier. Det vill säga teorier som handlar om att ifrågasätta gamla ordningar och som i sig själva strävar efter att vara inkluderande. Det berättar Claudia Lindén, professor i litteraturvetenskap, som i boken bidrar med en text om hur björnen används i den nationalromantiska litteraturen.

− I min text visar jag på hur människor förhåller sig till björnen och hur litteratur kan lösa upp gränserna mellan människa och djur. Artikeln handlar bland annat om ett verk av Selma Lagerlöf. I berättelsen jämställs björnen med den barmhärtige samariten. En björn räddar en man från att frysa ihjäl, men mannen sviker och jagar dagen därpå björnen, som i sin tur dödar mannen. Hans fru säger då att björnen höll Guds bud men inte mannen. Björnen görs till en moralisk agent, säger Claudia Lindén.

Läsningar som ger nya perspektiv

Kollegan Ann-Sofie Lönngren, professor i litteraturvetenskap, skriver i sitt kapitel om tre berättelser från den samiska författaren Kirste Paltto. Ursprungsbefolkningslitteratur är ofta av stort intresse inom litterära djurstudier där det ofta finns en annan tradition än den hierarkiska, kristna, västerländska som förekommer i mycket annan litteratur.

− Där är det Gud som står högst, sen människan, sen djuren. Men i den samiska litteraturen till exempel finns ett starkt ifrågasättande av den hierarkin och det ser jag i de här novellerna, och av gränserna mellan djur och människa och mellan olika djurarter. Det finns mycket hybrider och transformationer. Och det är något som jag intresserat mig för mycket, säger hon.

Bokens tredje redaktör, Amelie Björck, har även hon bidragit med ett eget kapitel utifrån sin forskning.

− Jag gör i min text tre olika läsningar, eller tolkningar, av den belgiska filmen Bullhead från 2011. En film som tar upp problemen kring illegala hormoner inom djuruppfödning. Först tolkar jag filmen utifrån det mänskliga relationsperspektivet, det vi är vana vid. Därefter ur lantbruksdjurens perspektiv. Till sist ur ett mikrobiologiskt perspektiv där exempelvis antibiotikaresistensen står på spel. Beroende på vilket perspektiv man väljer får man helt olika dramer och går från privata till globala dimensioner, säger Amelie Björck.

Nord-Europeiskt perspektiv

Med Squirrelling sätts strålkastaren på den Nord-Europeiska delen av forskningsfältet. Författarna som bidrar kommer från Sverige, Norge, Island, Finland, Danmark och Polen. Det som förenar dem är att de kommer från länder som delar samma ideal, jordbrukskultur och samma sätt att se på eko- och djurrättsfrågor. Antologin är den första i vad som planeras bli en serie publikationer från litteraturvetenskapen vid Södertörns högskola. Boken ges ut av Södertörn Publications som en del i serien Södertörn Academic Studies.

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2022-04-06