Dela

Facebook Mail Twitter

Estonia dokumenteras med marinarkeologisk metod

Under sommaren 2022 utförs en mycket utförlig detaljdokumentation av vraket efter Estonia. En undervattensrobot, en så kallad ROV, kommer bland annat ta hundratusentals högupplösta stillbilder av skrovet och även delvis inne i skeppet. Bilderna kommer sedan med hjälp av fotogrammetri sättas ihop till en 3D-modell.

Student läser på en surfplatta

– Arbetssättet som kommer användas är utvecklat i samband med marinarkeologiska undersökningar, berättar professor Johan Rönnby, ansvarig för MARIS, det marinarkeologiska forskningscentret vid Södertörns högskola.

År 2011 hittades Mars Makalös, kung Erik XIV stora krigsskepp. Det låg på 70 meter djup utanför Öland. Skeppet som var en gigant för sin tid, betydligt större än det kända Vasaskeppet, förliste år 1564 i ett sjöslag efter en brand och en explosion ombord.

Nästan direkt efter upptäckten påbörjades en undersökning av skeppet under ledning av marinarkeologer från Södertörns högskola och Västerviks museum. En stor utmaning var djupet men framför allt vrakplatsens komplicerade karaktär med tusentals timmer och plankor blandat med kanoner och föremål. Lösningen blev fotografering och sedan bearbetning av bilderna i datorer till 3D-rekonstruktioner. Eftersom alla bilder togs av dykare, som på ett sådant här djup har en mycket begränsad bottentid, tog arbetet med att fotografera hela platsen tre år.

Kameror på avancerad undervattensrobot fotograferar vraket

– En stor skillnad blev det när vi fick möjlighet att montera våra kameror på en avancerad undervattensrobot. Den har mycket längre bottentid än någon dykare och kan ta tusentals bilder varje gång den är nere. Dessutom kan den förses med starka lampor drivna med el från ytan, berättar Ingemar Lundgren projektansvarig på företaget Ocean Discovery, och även en av dykarna som upptäckte Mars Makalös, som utför dokumentationen av Estonia, .

En stor del av det marinarkeologiska rekonstruktionsarbetet i anslutning till undersökningarna av Mars har också handlat om efterarbete och utvecklingen av 3D-bilder och film. Resultatet har blivit att man idag på Västerviks museum virtuellt genom skärmar eller 3D-glasögon faktiskt kan besöka det gamla 1500-tals skeppet. Man kan ”simma” fram över de sotiga gamla ektimren, studera dekoren på en bronskanon eller titta på bilden av en skäggig kung Erik på något av silvermynten som ligger kvar på Östersjöns botten.

Möjlighet för allmänhet att besöka vrakplatsen virtuellt

– Syftet är ju annorlunda med det vi nu ska göra på Estonia men principen är densamma, säger Ingemar Lundgren. Vi kommer möjliggöra för såväl som experter som allmänhet att med egna ögon "besöka" vrakplatsen och där kunna se vilken typ av skador som finns på färjan.

Forskningscentret MARIS vid Södertörns högskola bedriver marinarkeologisk forskning men har också haft ett långvarigt samarbete med företagen MMT AB, Deep Sea Production och Ocean Discovery när det gäller metodutveckling och tekniska lösningar för detaljerad undervattensdokumentation.

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2022-06-14