Polarisering & samexistens: kulturella förändringar i vår tid uppmärksammar det engagemang, gemenskap, samexistens och polarisering som uppstått i efterdyningarna av stora samhällsförändringar. Det kan handla om upplevelsen av flyktingkrisen 2015, de gränskontroller som följde eller hur människor upplever skillnaderna mellan storstad, småstad och landsbygd. Men också hur det successiva införandet av en nyliberal ekonomi påverkat synen på svensk välfärd.

Hård & polariserad debatt

En av bokens författare är Daniel Bodén, doktor i etnologi. Han skriver i sitt kapitel ”De som byggde landet – vreden och välfärdslöftet” om de diskussioner som uppstod i sociala medier när personer delade bilder och texter som de själva bara ansåg vara kritiska till svensk sjukvård, politik eller polisväsende. Men som ofta landade i att de av bekanta sågs som rasister. Tonen kunde ofta vara hård och debatten mycket polariserad.

− Det jag såg var att även om många diskussioner landade i frågor om invandring så var den gemensamma nämnaren snarare att man var arg över en välfärdsstat som dragits tillbaka. Man ansåg att staten inte längre förmådde ta sitt ansvar. Här fick man en ekonomisk och materiell grund till främlingsfientliga idéer som vissa gav uttryck för, säger Daniel Bodén.

Tre viktiga trender

I det undersökta materialet ser han tre viktiga trender: 1) personen är arg över brister i vården, allt från dålig mat till barn som inte fått hjälp på akuten, 2) oro inför pensionen och rädsla för att bli fattigpensionär, 3) oro över vad man kallar okontrollerad kriminalitet; någon har blivit utsatt för brott men utredningen nedlagd, vilket lett till ilska riktad mot polisen. Medan man var arg över bristerna riktade man ilskan åt två håll, dels mot "invandringen" som av vissa pekades ut som orsaken till vad man såg som ett samhälleligt förfall men framförallt mot makthavarna inom de etablerade partierna, eller "eliten" som man höll som ansvariga. Sociala medier blev här en kanal för enskilda personer där de kunde ge uttryck för och läsa om erfarenheter som de upplevde inte gavs utrymmer i etablerade medier.

− Jag visar att sådana här idéer inte uppstår i ett vakuum, de blir relevanta i ett särskilt socioekonomiskt sammanhang. De här Facebook-grupperna fyller en funktion av att ge röst åt människor som upplever sig utsatta och upplever sig som förlorare i de 30 senaste årens samhällsutveckling. De upplever sig som ignorerade i etablerade medier och känner inte igen sig i bilden som målades upp av att det gick bra för Sverige då kring 2018, säger han.

Förstå vart Sverige är på väg

Etnologer från ett flertal svenska lärosäten bidrar till bokens 15 kapitel som har sin utgångspunkt i det etnologiska forskarnätverket Sverige Snart som grundades 2016 i svallvågorna av flyktingkrisen året innan. Ambitionen har varit att med utgångspunkt i centrala samhällsfrågor försöka förstå vad Sverige var, är och vart vi är på väg.

− Vi vill inte lyfta enbart det negativa, som ökad polarisering. Vi visar också på vad som skapar engagemang och gemenskap, alltså samexistens, avslutar Maria Zackariasson.

Två ytterligare Södertörnforskare bidrar med kapitel i boken: Ann Runfors och Kim Silow Kallenberg. Bokens tre redaktörer är: Oscar Pripp, Maria Zackariasson, Magnus Öhlander.