Dela

Facebook Mail Twitter

Digital förändring – två nya projekt undersöker digitaliseringen effekter på samhället

Hur upplever människor kontakten med en chattbot, vad tycker de om automatiserade beslut inom socialtjänsten? Och hur gick det egentligen till när landets församlingar fick flytta från församlingshem till vardagsrum och sociala medier? Det ska forskare i två nya EU-projekt ta reda på.

Student läser på en surfplatta

I takt med att digitala tjänster och verktyg blivit allt kraftfullare har fler myndigheter och organisationer valt att anamma dem i sin verksamhet. Den resan började långt innan pandemin, men de senaste åren har givit den digitala utvecklingen en rejäl skjuts framåt. Frågan många ställer sig är hur detta påverkar människor, de som möts av Arbetsförmedlingens chattbotar eller församlingens digitala bokcirklar.

Religiösa samfund i en digital era

Lena Roos, professor i religionsvetenskap, är en av forskarna som nu fått forskningsmedel från EU-finansierade forskningsprogrammet CHANSE. Tillsammans med kollegorna David Thurfjell och Anne Kubai ska hon studera hur olika församlingar i Sverige hanterade pandemin genom digitalisering.

− Vår tanke är att studera församlingar tillhörande minoritetsgrupper i Sverige. Vi kommer att titta på den judiska församlingen i Stockholm, romska pingstförsamlingar och exil-afrikanska församlingar. Den judiska gruppen är väletablerad i Sverige och har funnits här länge, de romska har också funnits länge men är inte lika väletablerade och de exil-afrikanska församlingarnas medlemmar är ofta nya i Sverige. Vi ska se hur de har hanterat pandemin, internationella kontakter, deras vikt och funktion i människors liv, säger Lena Roos.

En spaning de vill testa är att det inte var de religiösa reglerna som i första hand avgjorde hur församlingarna reagerade på till exempel begräsningarna i antalet deltagare. De som protesterade högst var Svenska kyrkan som har betydligt färre regler kring hur en gudstjänst ska gå till jämfört med till exempel judiska församlingar eller Katolska kyrkan, berättar Lena Roos.

− I luthersk tradition ligger fokus snarare på bön och bibelstudier, inte på plikt. De borde haft lättast att ställa om. Det kan bero på vilka erfarenheter man kommer ifrån. Många av de andra religiösa samfunden har medlemmar som flytt krig och konflikter där det varit omöjligt att följa religiösa regler, man har fått anpassa sig, säger hon.

Södertörnforskarnas studie är en del i projektet ReCoVirA - Religious Communities in the Virtual Age, som leds från Manchester Metropolitan University. Utöver Lena Roos och hennes två kollegor deltar forskare från universiteten i Warszawa, Ljubljana, Frankfurt, Århus samt Åbo.

Automatiserat beslutsfattande inom välfärden

Anne Kaun är projektledare för projektet AUTO-WELF: Automating Welfare - Algorithmic Infrastructures for Human Flourishing in Europe. Här återvänder hon till ett ämne som hon ägnat mycket forskningstid åt senaste åren: automatisering inom välfärdssektorn. Det är ett jämförande projekt och forskargruppen ska undersöka hur välfärdsinstitutioner som socialtjänst och arbetsförmedling arbetar med automatisering i åtta länder och hur det påverkat verksamheterna.

Ett fokusområde kommer vara hur människor till exempel upplever att ha kontakt med en chattbot istället för en verklig person.

− En stor enkätstudie vi redan genomfört visar att många inte känner till vad automatisering innebär. Många behöver en kontext för att kunna förstå och har en uppfattning om de tycker att det är någonting bra eller inte. Samtidigt ser vi att ålder, utbildning och socioekonomisk bakgrund påverkar vad man tycker om automatisering, liksom vilket välfärdssystem man måste förhålla sig till, säger Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.

Det problem som många upplever är att de inte alltid vet vad det är som de undrar. Att då formulera en fråga som en chattbot kan förstå är svårt, där behövs en mänsklig kontakt att bolla med. Samtidigt är människor ofta medvetna om de positiva effekterna och det sparar tid.

− Jag har alltid varit intresserad av deltagande, både politiskt och samhällsengagemang. Med digitalisering blir det en annan relation mellan stat och medborgare som också påverkar människors upplevelse av delaktighet, hur de kan påverka i samhället, säger Anne Kaun.

Anne Kaun leder en grupp av forskare från universiteten i Köpenhamn, Leipzig, Warszawa samt Vetenskapsakademin i Österrike. Länder som ingår i jämförelsen är: Sverige, Danmark, Tyskland, Österrike, Italien, Portugal, Estland och Polen.

Horizon 2020

De båda projekten finansieras genom det europeiska forskningskonsortiet Chanse som i sin tur får medel från EU Horizon 2020. Chanse består av 27 olika forskningsfinansiärer från 24 länder och syftet med konsortiet är att främja internationella samarbetsprojekt under temat Transformation: Social and cultural dynamics in the digital age.

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2022-10-13