Dela

Facebook Mail Twitter

Nytt forskningsprojekt: Varför lämnar tonåringar skolan utan gymnasieexamen?

Tre av tio elever tar inte examen från gymnasieskolan. Forskare vid Södertörns högskola söker nu svaret på vilka faktorer som gör att tonåringar väljer att inte börja på gymnasiet, och varför vissa väljer att hoppa av. Förhoppningen är att resultaten från denna unika kartläggning ska hjälpa unga människor i framtiden.

Student läser på en surfplatta

− Att stå utan gymnasiebetyg kan innebära stora problem. Svårt att hitta jobb, svårt att hitta en plats i samhället. I en global värld har utbildning en stor betydelse. Att stå utan kan få konsekvenser för individen, men också för samhället. Det kan handla om utbildningsinsatser senare i livet eller till och med en ökad risk att hamna i utanförskap eller ännu värre kriminalitet, säger Alireza Behtoui, professor i sociologi.

Jämför Sverige och Finland

Tillsammans med sina kollegor kommer Alireza Behtoui att jämföra unga personer utan gymnasieutbildning i Sverige och i Finland. De kommer att studera deras socioekonomiska bakgrund, migrationsbakgrund samt kön, familjestrukturer och förekomsten av hälsoproblem. I Sverige finns fortfarande möjligheter för en ”andra chans”, genom att studera på Komvux, folkhögskola eller arbetsförmedlingens kurser. Hur påverkar det ungdomars beslut om framtid? Jämförelsen med samma kategori ungdomar i Finland kommer att göra resultaten än mer relevanta.

− När vi i Sverige har haft en nedåtgående trend gällande skolresultat har Finland haft en motsatt utveckling. Vad har de gjort annorlunda i Finland, vilka faktorer har spelat in? Då vi har tillgång till samma information om eleverna i de båda länder går de lätt att jämföra, säger Alireza Behtoui.

1990-talets stora skolreformer

Utöver att jämföra länderna kommer forskarna också göra en jämförelse i tid.

− Vi kommer också jämföra elever som gick i skolan innan 1990-talets stora skolreformer i Sverige, med nytt betygsystem, privatiseringar och det fria skolvalet, och de elevgrupper som gick i skolan efter att alla dessa reformer genomförts, säger han.

Forskningsprojektet består av flera delar, såväl kvantitativa studier som kvalitativa. I den senare delen ingår intervjustudier med ungdomar som lämnat gymnasieskolan och forskarna är intresserade av deras livhistorier. I projektet ingår också att följa elever åren efter att de hoppat av eller inte påbörjat gymnasiestudier för att se om de valt att studera vidare via till exempel Komvux.

− Vi hoppas kunna ge pedagoger, myndigheter och beslutsfattare en tydlig bild av den gruppen av våra ungdomar och fundera över vilka åtgärder som behöver sättas in. Det har gjorts mindre studier på området tidigare, men det är första gången en så omfattande och jämförande kartläggning genomförs, vi kommer få en helhetsbild som saknats, säger Alireza Behouti.

Finansiering från Östersjöstiftelsen

Projektet School Dropout and the Post-Dropout Trajectories of Young People in Sweden and Finland: A Longitudinal, Multi-Method Comparative Study startar i januari 2023 och kommer att pågå i tre år, det finansieras av Östersjöstiftelsen.

Östersjöstiftelsens styrelse fattade tidigare i höst beslut om vilka ansökningar som får anslag i årets utlysning av anslag till forskningsprojekt. Totalt är det 17 projekt som får dela på 100 miljoner kronor.

Postdok-projekt

Camilla Larsson, Serious and with Poetic Powers: Polish Art Exhibited in Sweden from the Cold War Period up until Today. 2 220 000 kr

Anna-Karin Selberg, Industry of lies: How lies are transformed into reality in a Russian “troll-farm”. 2 685 000 kr

Ralph Tafon, Climate justice? Democracy, equity, capability, and power in Just Transition practice. 3 100 000 kr

Fredrik Valdeson, Language contact and language change in the Baltic Sea Region: The use of ditransitive verbs and the prepositions till and åt in Sweden Swedish and Finland Swedish. 2 657 000 kr

Två- och treåriga projekt

Alireza Behtoui, School Dropout and the Post-Dropout Trajectories of Young People in Sweden and Finland: A Longitudinal, Multi-Method Comparative Study. 5 874 000 kr

Caroline Hasselgren. A matter of transition? Working life trajectories and retirement behavior in post-socialist contexts across Central and Eastern Europe. 5 979 000 kr

Ekaterina Kalinina Sustainable Urban Development: Agency, Networks and Communication in uncertain times. 5 968 000 kr

Tora Lane Writing and Thinking at the Margins: A Philosophical Strategy to Resist Totalitarianism in Post-War Eastern Europe. 5 810 000 kr

Lars Lundgren A Sea of Data: Mediated temporalities of the Baltic Sea. 5 917 000 kr

Daniel Lövgren Organizing REKO: The Viability of a Local Food System in Finland, Sweden & Latvia. 5 651 000 kr

Katarina Mattsson Cruising the Baltic Sea: Nation, Gender and Sexuality in pleasure-based ferry traffic between Finland, Åland and Sweden. 5 990 000 kr

Linn Sandberg Imagining Queer Aging Futures: a study of LGBTQ aging in Estonia, Poland and Sweden. 5 986 000 kr

Thomas Sedelius Semi-Presidential Shifts in the Shadow of Russia: Executive Power and Party Behavior in Armenia, Georgia, and Ukraine. 5 641 000 kr

Liudmila Voronova The future of visual journalism in Finland, Russia, and Sweden. Working with photographs as visual truths. 5 772 000 kr

Yuliya Yurchuk From Sweden with love: circulation and interpretation of Ellen Key’s ideas about sexuality, love, motherhood, and education in the late Russian Empire and the early Soviet Union (1890-1930).
4 025 000 kr

Francesco Zavatti Strategies for Survival of Displaced Fascists: The Romanian Legionaries in the Western Hemisphere, 1945-1965. 2 632 000 k

Storprojekt

Dominika V. Polanska Sustaining Civil Society in the Context of Multiple Crises: Hubs of Engagement in Central and Eastern Europe and Sweden. 24 456 000 kr.

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2022-11-21