Dela

Facebook Mail Twitter

Statlig förvaltning används som verktyg för att nå politiska mål

Förstatliga skolan, förstatliga sjukvården – slagord som ofta hördes under årets valrörelse och ett tydligt tecken på att förvaltningsfrågor i allra högsta grad är viktiga i samhället. Men statlig förvaltning och hur vi organiserar vårt samhälle kan också användas som politiska verktyg, skriver forskare i en ny antologi som ringar in svensk offentlig förvaltning år 2022.

Student läser på en surfplatta

I samband med att Förvaltningsakademin firar tio år ger centrumbildningen ut en antologi, ett smörgåsbord av den forskning som bedrivits genom åren och som i mångt och mycket beskriver modern, svensk statsförvaltning. En huvudpoäng i boken Förvaltningen i samhället är att förvaltningen är ett viktigt verktyg för att nå politiska mål. Det är till exempel viktigt vilka myndigheter som startas eller läggs ner av regeringen, och på vilket sätt politikområden organiseras och styrs.

− Även om det förvaltningspolitiska perspektivet inte lyfts fram, så ligger det och pyr under ytan. Ska man göra något i samhället så måste man ha hjälp av en förvaltning, det är där förändringarna genomförs. Det finns ett grundvärde, och inga partier vill montera ner den offentliga förvaltningen, snarare tvärtom. Därför borde förvaltningsfrågorna lyftas högre upp på agendan när det gäller sådant som organisering, styrning, ledning och rekrytering. , säger Anders Ivarsson Westerberg.

Stabilt över tid

En sak som märks tydligt när forskarna blickar tillbaka är hur lite som faktiskt förändrats. De teorier som användes för att förklara reglering, granskning och förvaltningsorganisation för 20 år sedan är de samma som används i dag.

− Jag tycker mig se att de grundläggande frågorna är stabila över tid, och att de teorier som utvecklades under 90- och 00-talen håller än i dag. De tillämpas bara på nya omständigheter. För det är klart att det har hänt saker i det politiska systemet, säger Bengt Jacobsson, professor i företagsekonomi, som tillsammans med kollegan Anders Ivarsson Westerberg, professor i offentlig förvaltning, utgör bokens redaktörer.

Ny teknologi och granskningssamhället

Förvaltningen i samhället lyfter många aspekter av statsförvaltningens organisation, bland annat statstjänstemannarollen, granskningssamhället och ny teknologi i offentlig sektor. Antologin består av 20 kapitel och vänder sig till studenter i offentlig förvaltning, anställda inom den statliga sektorn men också till de som är intresserade av hur samhället styrs. Idén är att ge läsaren en översikt över aktuella förvaltningsfrågor och relationen mellan förvaltningen och politiken.

− Flera av de frågor som diskuteras inom politiken handlar om förvaltningens roll i samhället, men man diskuterar inte på det sättet. Istället pratar man utifrån sakfrågor. Men polisens arbete med att bekämpa gängkriminaliteten kan inte ske utan samverkan med socialtjänsten eller kommunen. Det handlar om hur vi organiserar vårt samhälle, menar Anders Ivarsson Westerberg.

Tekniska lösningar kan inte ersätta byråkraterna

Ytterligare frågor som behandlas i antologin är: förvaltningens digitalisering, administration och EU-arbete.

− Det finns en uppfattning att man genom digitalisering kan eliminera godtyckligheten. Men Daniel Castillo och Alexandra Bogren kan i sin forskning visa på hur tekniska lösningar inte kan ersätta byråkrater eller offentliga tjänstemän. Snarare kan det leda till sämre verksamhet och ökad misstro. Det går aldrig att utesluta det mänskliga omdömet helt, säger Bengt Jacobsson.

Anders Ivarsson Westerberg har i sin forskning länge studerat administrationen i offentlig förvaltning, bland annat varför den ökar.

− Vi har, lite raljant, kallat det för ett administrationsmonster och vi har intresserat oss för hur det har byggts upp och hur man syr ihop detta Frankensteins monster. Det är en process i många led och det finns inte bara en bakomliggande orsak utan flera som samspelar, säger han.

Svensk förvaltning är idag i hög grad invävd i ett EU-sammanhang. Mycket av det som sker inom svenska staten görs för att andra saker har gjorts i EU och många politikområden måste förstås utifrån ett europeiskt sammanhang. Via en enkätstudie där anställda inom förvaltningen fick svara på frågor om hur deras arbete med EU-frågor ser ut har forskarna kunnat dra många intressanta slutsatser. Studien har genomförts tre gånger sedan sekelskiftet 1999/2000, senaste gången var 2019.

− Det vi har sett är att svensk förvaltning har blivit lite mer passiv genom åren, mindre aktiv i att försöka påverka regleringar inom EU. Det kan finnas olika förklaringar, men det har ju inte varit en svensk strategi att minska aktiviteten. Kanske tycker svenska tjänstemän numera helt enkelt att mycket av det som kommer ut ur EU:s maskineri är ganska bra, säger Bengt Jacobsson.

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Samhällsvetenskap

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2023-02-16