Under de senaste 30 åren har Östeuropa som forskningsområde definierats som post-kommunistiskt. Forskare har på ett eller annat sätt ofta tagit avstamp i regionens historia och arv från sovjettiden. Prefixet ”post” har definierar övergången och den process länderna i regionen genomgått. Men när Ryssland den 24 februari fullskaligt invaderade Ukraina och med det efterföljande kriget har förutsättningarna ändrats.

− Vi kommer bland annat diskutera Rysslands dominans inom forskningsfältet, hur området definieras idag men också kritiska perspektiv på kunskapsskapande, kunskapsregimer, politik och akademisk frihet, säger Yulia Gradskova, docent i historia vid Södertörns högskola, forskningsledare vid CBEES och del av konferensens organisationskommittéer.

Konferensen Where are we now? Perspectives on East European Area Studies today inleds med ett rundabordssamtal den 30 november. Utgångspunkten för samtalet är huruvida eventuella begränsningar och missbruk av forskningsmetoder kan utmana ledande tillvägagångssätt inom östeuropeiska områdesstudier.

Under konferensen kommer också frågor kring vad forskningen kan ha missat tiden innan invasionen. En av de panelerna leds av Julia Malitska, projektforskare i historia och forskningsledare vid CBEES, som även hon är med och organiserar konferensen.

− Det har vuxit fram en kritik inom och utanför områdesstudier, om hur en del experter tidigare inte kunde förutse vilka konsekvenser den långvariga auktoritära utvecklingen i Ryssland kan medföra för Ukraina och Europa och underskattade faran, trots Rysslands invasion av Georgien 2008 och dess militära inblandning i Syrien, samt annekteringen av Krim och kriget i Donbas. För vad händer med experternas och forskningens roll när den inte kan förmedla relevant kunskap, undrar hon.

För mer information om årets konferens CBEES Roundtable: Where is Russia going? finns i kalendariet.