Demokratins framtid: Kulturella analyser av illiberal populism i krisernas tid

Lärosäten som ingår: Södertörns högskola, Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet, Linnéuniversitetet och Linköpings universitet.

Antal doktorander till Södertörns högskola: En

Denna forskarskola tar ett humanistiskt grepp på samtidsaktuella frågor som rör demokrati, illiberalism och populism – frågor som visserligen är långt ifrån helt obeforskade, men där det finns ett stort behov att bättre nyttja specifikt humanvetenskapliga kompetenser för att analysera vår politiska samtid, enligt Jenny Gunnarsson Payne som är professor i etnologi vid Södertörns högskola och ansvarig för forskarskolan.

– Miljöerna drar samman ett antal forskningsmiljöer med gedigen erfarenhet av att arbeta med de här frågorna, till exempel i form av forskningsprojekt och -program. Vi kommer dessutom att ha en "international advisory board" som kommer att utgöra en viktig resurs på olika sätt. Därtill har vi som sökt förstås ytterligare internationella nätverk som kan mobiliseras till forskarskolans fördel. Vad gäller bidrag från de olika miljöerna så vill jag särskilt lyfta fram kombinationen av olika ämnen, som kan bidra med relevanta teorier och perspektiv. Även om forskarskolans tema är relevant också långt utanför Europas gränser så är jag också övertygad om det finns stark potential för synergieffekter mellan forskarskolan och Södertörns starka forskningsmiljö för Östersjö- och Östeuropaforskning, säger hon.

– Jag är givetvis jätteglad över det här! Jag är övertygad om att forskarskolan kommer att erbjuda en mycket stimulerande forskningsmiljö för dem som antas och att vi som kommer att arbeta med den också kommer att ha stort utbyte av varandra, också forskningsmässigt.

Genus, humaniora och digital kultur

Lärosäten som ingår: Södertörns högskola, Uppsala universitet och Stockholms universitet.

Antal doktorander till Södertörns högskola: Tre

Denna forskarskola utgår från tre grundförutsättningar: att humaniora är en central del av det tvärvetenskapliga ämnet genusvetenskap och av forskningsområdet genusstudier, att det digitala är en alltmer integrerad aspekt av kultur och kulturupplevelser i vår tid, och att interdisciplinär digital humaniora är ett växande område inom högre utbildning.

Forskarskolans mål är att stärka länkar mellan genusstudier och digital humaniora och bidra med kunskap om vad genus och mångfald har för betydelse för utvecklingen av digitala teknologier och kultur. De ansvariga forskarna anser att det behövs en ny generation humanioraforskare som kan undersöka genusaspekter av kulturens och akademins digitalisering, och som har de metodologiska och vetenskapliga färdigheter som behövs.

– Vi hoppas på spännande ansökningar och avhandlingsprojekt som spänner över en rad områden, från digitala kulturformer och kulturupplevelser (museer, utställningar, minneskulturer och spel) och kollektivitet i digitala medier (aktivism, sociala rörelser och hashtag-offentligheter) till intimitetens, kroppens, hälsans och arbetets digitalisering, genomgående med ett fokus på genus och mångfald, säger Jenny Sundén, professor i genusvetenskap vid Södertörns högskola och en av de ansvariga för forskarskolan.

– Vi är såklart mycket glada över dessa medel, det känns fantastiskt roligt! Vi är inte minst glada över att genusvetenskapliga institutioner runtom i Sverige är involverade i ett flertal av de forskarskolor som nu ska sjösättas. Det är ett styrkebesked.

Forskarskola i politisk idéhistoria

Lärosäten som ingår: Södertörns högskola, Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet.

Antal doktorander till Södertörns högskola: Två

Denna forskaskola riktar in sig på 1900-talets politiska idéhistoria med syfte att samla den kompetens som finns på landets olika lärosäten kring politiskt tänkande under 1900-talet med fokus på demokrati, medborgarskap, miljö och klimat. Förhoppningen är att få en bättre förståelse om idéhistoriskt politiskt tänkande och vad det kan säga om de kriser som världen idag befinner sig i, enligt Leif Runefelt, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Tillsammans med professor Anders Burman är han ansvarig för forskarskolan i politisk idéhistoria.

– Vi befinner oss i en serie olika politiska kriser bland annat kopplade till klimat, demokrati och människors bristande tro på vetenskap. Det finns många som diskuterar de här frågorna men det är mindre vanligt med längre historiskt perspektiv. Det är det vi vill tillföra, säger Leif Runefelt.

– Det känns väldigt bra för vi har ganska få doktorander i idéhistoria så det är ett jättebra tillskott till vår miljö. Jag tror att de viktiga frågor vi fokuserar på kommer spela stor roll för både vår forskningsmiljö, vårt ämne och för samarbetet nationellt.

Läsningens och källkritikens omvandling i digitala kulturer

Lärosäten som ingår: Södertörns högskola, Högskolan i Borås, Lunds universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Linnéuniversitetet.

Antal doktorander: En

Denna forskarskola har fokus på det som man traditionellt förknippar med bibliotekens uppgifter, alltså läsning och vikten av källkritik eller informationsvetenskaplig kompetens, enligt Pamela Schultz Nybacka, som är programsamordnare för bibliotekarieprogrammet vid Södertörns högskola och representant i styrgruppen för forskarskolan.

− Vi försöker fånga upp de delarna i vårt ganska breda ämne och göra det i denna digitala kontext som vi befinner oss i med alla de utmaningar som finns för läsning och källkritik både på biblioteken och i ett samhälleligt sammanhang.

Enligt Pamela Schultz Nybacka finns det få forskare och lärare inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap, och dessutom ett stort behov av dessa på arbetsmarknaden. Ämnet är mångvetenskapligt och faller ofta mellan stolarna när det gäller tillgången till forskningsmedel. Därför är beskedet om den nya forskarskolan glädjande.

− Vi behöver en återväxt i ämnet med doktorander och nya forskare. Vi har försökt uppmärksamma att det behövs under flera år, så vi är så glada och stolta över det här, säger hon.

− Vi ser fram emot att få in ansökningar från doktorander som dras till Södertörns profil med stort engagemang i samhället och medborgerlig bildning kombinerat med teoretisk höjd och intellektuell substans. Den här forskarskolan är som en förlängning av det hårda arbete vi gjort med att starta upp bibliotekarieprogrammet på högskolan och det är fantastiskt att få vara med i det här sammanhanget med de andra lärosätena.

Forskarskola i islamologi

Lärosäten som ingår: Södertörns högskola, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet samt Linnéuniversitetet som koordinerar forskarskolan.

Antal doktorander till Södertörns högskola: En

Forskarskolan i islamologi blir den första i sitt slag i Sverige och fokus kommer att ligga på historiska och samhällsvetenskapliga studier av islam. Doktoranderna kommer att erbjudas starka lokala miljöer men delar av utbildningen kommer också förläggas utomlands i något muslimskt majoritetsland som Egypten, Jordanien eller Turkiet.

− Det är väldigt roligt att vara med och ge en doktorandutbildning på högsta internationella nivå i en så här angelägen fråga, säger David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.

− Sverige har varit starkt inom islamologi redan tidigare, men denna satsning är välkommen då kunskap om islam och muslimer är mycket efterfrågat. Islam är Sveriges näst största religion och nästan en miljon svenskar har muslimsk kulturbakgrund. Svenska muslimer kopplar i sin tur upp mot de olika traditioner vi finner inom global islam idag, från salafism till sekularism säger Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.