Dela

Facebook Mail Twitter

Hon studerar känslornas roll i språket och betydelse för samhället

I noveller och romaner kommer kärlek, sorg, ilska och hat till liv i det skrivna språket. Men kan känslor också vara medel för kunskapsbyggande och bidra till affektiva samhällen, det undersöker Iryna Pinich, projektforskare och doktor lingvistik.

Äldre böcker

− Min forskning ligger i gränslandet mellan sociologi, filosofi och lingvistik. Det som intresserar mig är känslor som medel för att bidra till ett så kallat affektivt samhälle. Avhandlingen handlar om språk, hur språk kan manifestera och väcka känslor hos läsaren. Och genom att återkommande göra det kan det slå fast det här affektiva samhället, det är min hypotes, säger hon.

Känslornas roll i språket

Ordet affektiv är synonymt med ord som känslomässigt, känsloladdat och emotionellt. För att närma sig och förstår känslornas roll i språket utgår hon från brittiska romaner från 1700-1800-1900-talen.

− Det började med ett intresse för romaner från den viktorianska eran, men så fick jag tillgång till ett stort material av modern engelsk litteratur och när de ändå fanns tillgängliga för mig så kunde jag lika gärna studera dem också. Jag följde spåret kan man säga, säger Iryna Pinich.

Hennes forskning utgår från ett lingvistiskt perspektiv och börjar i diskursanalys, det vill säga hur social organisering framställs på ett visst sätt i en text. I detta fall hur narrativet kring vissa känslomässiga attityder representeras i materialet. Hon kommer också studera känslor utifrån hur känslotermer som representerar olika koncept kan ingjuta idéer kring frågor i samhället.

Kringgå författarens bakgrund

Fokus ligger i första hand inte på estetiken även om den vävs in i arbetet, berättar hon. Det hon tittar på är förekomsten av ord som står för vissa känslomässiga koncept och sociala strukturer. På så sätt vill hon kringgå författarens ideologiska påverkan, bakgrund och åsikter.

− Jag vill försöka ringa in den här idéen om att känslor inte bara konstrueras uppifrån utan även tvärtom. Jag vill också se på relationen mellan det inbyggda och det socialt föreskrivna, säger hon.

Iryna Pinich har kommit till Södertörns högskola inom ramarna för Östersjöstiftelsens stödprogram för riskutsatta forskare och är nu anställd som forskningsassistent på Institutionen för kultur och lärande. Hon ser redan hur forskningsmiljön kan både inspirera och utmana henne.

− Jag tycker att det är en gynnsam miljö som är vänlig och öppen för mina perspektiv. Det är en miljö som välkomnar mig och min forskning. Det är fantastiskt att få kopplas ihop med andra människor som vidgar ens perspektiv, att få bygga nätverk och jag är tacksam för mina nya kollegor som intresserar sig för min forskning, säger Iryna Pinich.

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2023-02-16