Humanitärt går det inte ens att föreställa sig vad Rysslands oberättigade invasion av Ukraina har kostat. Miljontals människors vardag har slagits i spillror, och tusentals både ukrainska och ryska soldater har dött. Men det börjar komma ekonomiska uppskattningar. För Ryssland har kriget kostat 82 miljarder kronor, rapporterade Forbes i november, vilket motsvarar en fjärdedel av landets budget. Men kriget har stått även andra länder dyrt, inte minst närliggande länder här i östersjöregionen, Sverige inkluderat, och andra delar av Europa.

— Påverkan går inte att säga exakt, men när IMF, Världsbanken och andra organisationer räknat på saken kommer man fram till att kriget ger ungefär en procent sämre BNP-tillväxt i världen, och lite drygt en procent i Europa, säger Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

Sårbarheten i ekonomin

Mats Bergman påpekar att det redan fanns en sårbarhet i ekonomin efter pandemin, men att Rysslands invasion av Ukraina ledde till en prischock på gas och olja, som har fortplantat sig genom ekonomin. Fast olika länder påverkas på olika sätt.

— Exempelvis är Tyskland hårdare drabbat än Sverige eftersom vi inte är lika beroende av rysk gas som de är. Effekterna här är mer indirekta. Och för Norge ser det helt annorlunda ut, där strömmar oljepengarna in.

Vad menas med indirekta effekter i Sverige?

— Våra elpriser ökar via gaspriser på kontinenten, vilket leder till ökade kostnader för företag, som därmed höjer priserna, och så ökar inflationen.

Är kriget alltså orsak även till inflationen som många svenska hushåll nu drabbas hårt av?

— Delvis, inflationen var redan på uppgång, mycket på grund av pandemin, men inflationstrycket har fått ordentlig fart av kriget.

Ett globalt system

På ett sätt är det märkligt hur ryska raketer som slår ner i Ukraina kan vara så kännbara även för oss här i Sverige. Det hänger samman med att vi är ett så import- och exportberoende land, förklarar Mats Bergman.

— Från 90-talet och framåt växte världshandeln, länder integrerades och vi fick långa leverantörskedjor. Sverige har i högsta grad varit med på den här utvecklingen, vilket är en anledning till att vi haft så pass låg inflation och god löneutveckling. Så det har funnits stora vinster med detta. Att en så stor del av världens befolkning har inlemmats i världshandelssystemet har också gjort att fattigdomen globalt har minskat. Det finns siffror som pekar på att andelen av världens befolkning som lever i extrem fattigdom har gått från 40 till tio procent på några decennier. Men det finns avigsidor med allt. Konsumtionen har ökat och handeln har blivit mer sårbar med så långa värdekedjor, därför börjar de nu hackas upp.

Bland annat på grund av detta drabbas stora delar av världsekonomin av Rysslands olagliga invasion av Ukraina. Framförallt via energipriserna, men även via livsmedelspriserna. Enligt Europeiska rådet är Ukraina den femte största veteexportören i världen. Man odlar och exporterar också mycket majs, korn och solrosfrön. Och rådet skriver att ”I sitt oberättigade krig mot Ukraina använder Ryssland livsmedel som krigsvapen.”

— Höga livsmedelspriser och varubrist leder till att många människor har svårt att få tag på mat. Särskilt Mellanöstern och Afrika är beroende av ukrainsk export.

Men varför påverkar just det här kriget oss så mycket? Ryska styrkor försökte ju även återerövra Tjetjenien, varför fick inte det samma ekonomiska konsekvenser?

— Det här kriget är större, av flera skäl. Dels är landet Ukraina stort, men det handlar också om att världen inte tog Tjetjenien på lika stort allvar. Då såg vi lite mer mellan fingrarna med att Ryssland gjorde det här på sin bakgård. Den här gången sa västvärlden stopp, och därför fick det andra konsekvenser.

Även om kriget i Ukraina redan har haft kännbara effekter för oss, så tycker Mats att Europa borde ha varit snabbare med att inför stopp mot rysk gas och olja. Hittills har det varit lite gungor och karuseller, där Ryssland å ena sidan säljer mindre gas men priserna har gått upp, så intäkterna är ungefär oförändrade.

— Det här är mer en åsikt än ett faktum, men jag tycker att Europa har varit pinsamt långsamma med att införa stopp för inköp av rysk gas och olja. Det har varit så viktigt för politikerna att väljarna inte ska känna av de höga energipriserna att man har dragit ut på saken. Men det finns en dubbelmoral i att vi med ena handen stöttar Ukraina, och med den andra Ryssland genom att köpa gas och olja därifrån. Nu är ett stopp på gång, men kanske borde vi ha tagit smällen direkt.