Dela

Facebook Mail Twitter

Forskningsprojekt om kampsport och manlighetsideal får medel från Vetenskapsrådet

Per Faxneld, docent i religionshistoria och lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola har fått forskningsmedel från Vetenskapsrådet för sitt forskningsprojekt Spirituality and masculinity in Japanese martial arts. Här berättar han mer om projektet och vad som fått honom att intressera sig för kampsport i relation till manlighetsideal och andlighet.

Per Faxneld.

Per Faxneld. Foto: Hedvig Martin Ahlén.

Kan du sammanfatta vad projektet handlar om?

Projektet undersöker hur utövare av japanska kampsporter i Sverige använder sin träning som ett verktyg för andlig utveckling. Oftast utan att se det som ”religion”. Men också hur vissa individer och organisationer helt avvisar andliga teman. Japansk kampsport existerar i skärningspunkten mellan ett slags alternativ andlighet och svenska sekulära normer. Jag tittar även på andligt präglade manlighetsideal bland kampsportarna, kring gestalter som ”zen-samurajen” och ”krigarmunken”. Studien görs dels utifrån enkäter och intervjuer med nutida utövare, dels utifrån äldre textmaterial för att kunna följa utvecklingen över tid. Japansk kampsport kom till Sverige redan för över 100 år sedan, även om det inte tog riktig fart förrän på 60-talet.

Vilka manlighetsideal rådde i Sverige när budo ”slog igenom” och hur stod de i kontrast till de manliga ideal som fanns inom budo?

Än i dag är runt 74% av utövarna män, och det var ännu mer övervikt på den tiden. Man kan säga att budo på 60-talet delvis hängde ihop med en alternativrörelse som ville hitta nya sätt att vara man på. Det fanns kopplingar till zen-meditation och en kritik av västerlandets militarism, miljöförstöring och bristande andlighet. De här negativa dragen i europeisk och amerikansk kultur var i mångas ögon knutna till manlighetsnormer. Inom kampsporterna gick det att hitta något annat. Där finns dels ett paradoxalt icke-våldsideal, trots att det är kamp som tränas. Dels idéer om krigisk kroppslig träning som ett slags meditation. Och dels metoder att bli del av något större genom att hitta mystiska energiflöden inom sig själv (så kallad ”ki”). Men idéerna spretar rejält, och långt ifrån alla har velat tänka i sådana här alternativa och andliga banor. De diskussionerna har också mycket intressant att berätta om det ”sekulariserade” landet Sverige.

Kan du förklara begreppet maskulinitetsteorier som finns i projektbeskrivningen?

Det finns många olika maskulinitetsteorier. En av de som jag kommer att använda här handlar om spänningar mellan den typ av manlighet som är dominerande i ett samhälle och de sätt att vara man som är underordnade i kulturen. Båda byggs upp i relation till kulturellt önskvärda och icke-önskvärda sätt att vara kvinna. Jag är också intresserad av ”hybrida maskuliniteter”, som delvis tar avstånd från de dominerande varianterna och delvis bekräftar dem.

Varför började du intressera dig för det här ämnet?

Min tidigare forskning har fokuserat på alternativandlighet, ofta kopplat till genus. Exempelvis inom rörelser som teosofi och spiritualism, där många ledare på 1800-talet var kvinnor. Privat har jag en bakgrund inom kampsporter som kickboxning, iaido, kendo och kyokushin karate. Dessutom jobbade jag i yngre år som reporter på kampsportstidningen Fighter Magazine. Någonstans började jag grunna på de andliga idéer jag sett inom kampsporterna, som religionsforskare knappt alls skrivit om. Och då tyckte jag att just manlighet vore en intressant ingång. Men det är bara en del av projektet, där även svensk sekularisering och det långvariga kulturmötet Sverige-Japan är i fokus.

Hur tror du att resultaten i det här projektet kan användas i framtiden?

Förhoppningen är att det ger bredare insikter i tre saker: Sekularisering i Sverige, den svenska manlighetens utveckling i relation till andlighet, och hur kulturer möts och flätas samman.

Hur mycket pengar har du fått från Vetenskapsrådet?

Uppåt fyra miljoner kronor. Så det blir tre år med nästan bara forskning kring detta.

Hur känns det att ha fått det här bidraget för att kunna genomföra projektet?

Det är glädjande att något lite utanför det konventionella inom religionsforskning beviljas medel. Generellt sett är det lättast att få bidrag för extremt traditionell historisk religionsforskning, eller religionsteman som rör säkerhetspolitiska frågor och akuta samhällsutmaningar. Men som humanister bör vi även söka andra infallsvinklar och annat material än de invanda eller dagspolitiskt beställda. Sådant utforskande hoppas jag att projektet kan bidra till.

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Filosofi & religion

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2023-03-07