#metoo-rörelsen i Sverige drog igång i samband med Weinstein-affären 2017 och visade utbredningen av genusbaserat förtryck i hela samhället. Den rörelse som i början till stor del fokuserade på ett litet antal kända män fick snart en annan inriktning då olika yrkesgrupper organiserade upprop som uppmärksammande förtryck i långt fler sammanhang. Det började med scenkonstens upprop #tystnadtagning som följdes av nästan 80 upprop från andra branscher under en tvåårsperiod . I diskussionsgrupper online delade över 100 000 personer sina upplevelser av sexism, sexuella trakasserier och övergrepp.

I en ny rapport som tagits fram för Jämställdhetsmyndigheten samlas forskning om #metoo från olika branscher med syftet att visa hur sexismen uttrycks i några av dessa sammanhang och vilken betydelse #metoo haft i olika verkligheter. I rapporten presenteras också strategier för att motverka de genusbaserade förtryckshandlingar som har identifierats i studierna. En av forskarna bakom rapporten är Karin Hansson, docent i data- och systemvetenskap och lektor i medieteknik vid Södertörns högskola.

I den forskning som gjorts kring #metoo syns att de situationer som bidrar till förekomsten av genusbaserade förtryckshandlingar framför allt präglas av utsatthet av olika slag – en utsatthet som ofta beror på ojämlika maktrelationer.

Osäkra anställningar och otydlighet kring ansvarsområden och arbetsuppgifter gör den utsatte särskilt sårbar. Inte minst handlar det om situationer av ekonomisk osäkerhet, där även den som utsätter andra för förtryck upplever osäkerhet på grund av strukturella förändringar. I sådana osäkra lägen fungerar sexistiska förtryckshandlingar som ett sätt att återställa ordningen, och blir ett sätt att skydda inte bara sina ekonomiska intressen, utan även en hotad könsidentitet.

Tystnadskultur på arbetsplatser

Arbetsplatskulturer både normaliserar och förminskar förtrycket vilket gör det svårt att tala om det och bidrar till den tystnadskultur som länge gällt sexuella trakasserier och övergrepp. Tystnaden kan enligt rapporten bero på flera saker – en ovilja hos den utsatta att hamna utanför arbetsplatskulturen, en svårighet att skilja på harmlös arbetsplatsjargong och rena kränkningar eller en rädsla för att stöta sig med viktiga personer.

Det genusbaserade förtyck som är en central del i många organisationers uppbyggnad kan enklast studeras i skillnader i löner och arbetsförhållanden mellan män och kvinnor. Detta förtryck är inte enskilda händelser utan del av ett mönster som förminskar och avhumaniserar de som utsätts.

Så kan förändring skapas

Den aktivism som skedde i samband med #metoo var del i ett långsiktigt demokratiskt förändringsarbete och stärkte en feministisk infrastruktur bestående av etablerade kvinnliga nätverk. Rörelsen bröt tabut att tala om sexuella trakasserier och synliggjorde frustrationen över att jämställdhetsnormen inte matchades av verkligheten. #metoos breda genomslag i kombination med de tekniska infrastrukturer som användes gjorde att man snabbt kunde mobilisera individer som tidigare inte haft kontakt och som kunde kombinera sina ansträngningar och få kraft från varandra.

När studierna sammanfattades kunde rapportförfattarna också identifiera fem strategier för att skapa förändring:

• Utbilda på flera nivåer för att etablera en gemensam problembild. Även om det är centralt att ledningen för organisationen har utbildning så är det också viktigt att kunskapen finns i hela organisationen. Här är skolorna viktiga platser för förändring, då de både reproducerar och utvecklar nya sätt att se på yrkets identitet. Därför är det extra viktigt att lärarna har en god insikt i feministiska teorier om hur maktordningar konstitueras och förändras.
  
• Förändra kulturen genom att synliggöra exkluderande och misogyna maskulinitetskulturer och inte vika sig för den tystnadskultur som är en del av problemet. Att peka ut normer och strukturer är ett av många sätt att lyfta frågan om arbetsplatskulturen.
  
• Skapa separatistiska forum. Det är inte lätt att vara den enda kvinnan på en mansdominerad plats, men om det skapas fler separatistiska utrymmen kan dessa hjälpa individer att skapa stödjande nätverk. Att få sina erfarenheter speglade och diskuterade med likasinnade stärker självkänslan och utvecklar kunskap.
  
• Kontinuitet är en annan viktig strategi. Det finns inga enkla lösningar på problemet med könsförtryck och sexuella trakasserier och våld, därför är det viktigt att arbeta kontinuerligt för att minska könsmaktsordningen. Detta arbete måste ske på flera nivåer: öka kvinnors representation och ledarskap, påverka genom utbildning och kampanjer, ge ekonomiska förändringsincitament, med mera. Det är också viktigt att kontinuerligt undersöka hur genusskillnader skapas och återskapas i organisationer.
  
• Forskningsgenomgången visar sambandet mellan genusbaserade förtryckshandlingar och osäkra villkor på arbetet (både det betalda och det obetalda). Därför är det viktigt att skapa säkrare villkor. Särskilt gäller det att se över villkoren för de som är nya på arbetsmarknaden då #metoo tydligt visar att det är de i prekära omständigheter som är mest utsatta.