Intresset för släktforskning är stort i Sverige och antalet släktforskare ökar för varje år. Nya online- och DNA-teknologier har dessutom förbättrat möjligheterna för släktforskning som har blivit en av Sveriges viktigaste gräsrotsrörelser för att bevara vår gemensamma historia.

Nu vill forskare från Södertörns högskola och Mittuniversitet samla in svenska folkets berättelser om den egna släkten för att analysera dem i ett nytt forskningsprojekt. Tillsammans med Nordiska museet har de skapat frågelistan ”Min släktresa” där allmänheten kan dela med sig av sina släktforskningsfynd.

– Frågorna som ställs i insamlingen utgår från vilka fynd som släktforskarna hittat i sitt sökande och hur upptäckterna påverkat hur de ser på sig själva och sin egen identitet, men också deras historiesyn mer övergripande, säger Jenny Gunnarsson Payne, professor i etnologi vid Södertörns högskola.

Hon tog initiativ till insamlingen och det tillhörande forskningsprojektet då hon upptäckte att det knappt finns några studier om släktforskning i Sverige. Hennes tidigare forskning har rört andra aspekter av släktskap såsom assisterad befruktning, surrogatmoderskap och äggdonation. Det var genom de frågorna hon började intressera sig för släktforskning.

– Även om det kanske verkar vid första anblicken som att det här med släktforskning är något helt annat så handlar ju allt om hur vi ser på släktskap. När jag började söka märkte jag att det fanns enstaka artiklar men inte alls så mycket som jag trodde, så det kändes som någonting som behövde bli beforskat.

Vill analysera ur flera perspektiv

För att kunna undersöka det insamlade materialet från fler perspektiv slog hon sig ihop med Emma Pihl Skoog som är lektor i arkivvetenskap vid Södertörns högskola och Samuel Edquist som är professor i historia vid Mittuniversitetet. Tillsammans kontaktade de Nordiska museet för att få hjälp med insamlingen genom frågelistan, en metod som museet jobbat med i många år och som kan beskrivas som en kvalitativ enkät med stora fritextsvar.

– Det blir ett sätt att få in ett kvalitativt material där folk kan använda sina egna ord men ändå få en ganska stor mängd svar för att kunna utröna vissa mönster och tendenser som vi kan analysera, säger Jenny Gunnarsson Payne.

Frågorna i enkäten handlar om varför man börjat släktforska, hur man bär sig åt rent konkret, vilka ens mest spännande fynd är och hur de påverkat ens syn på sig själv. När svaren kommit in vill forskarna titta på materialet utifrån sina egna specialintressen.

– Jag är nyfiken på hur man ser på frågor som ursprung, yrke och klass och vad man tycker är spännande att hitta i sin släktforskning. Vad säger de här fynden om hur man ser på sin identitet? Saker som historiskt sett bröt en norm och var stigmatiserat är idag kanske istället någonting man lyfter fram som en viktig del av sin identitet, säger Emma Pihl Skoog.

Synen på släktskap förändrats historiskt

Även Jenny Gunnarsson Payne är intresserad av hur ökad kunskap om den egna släkten påverkar ens självbild, men också av hur människor ser på släktskap.

– Hur viktigt är det med genetisk släkt? De här frågorna går ju igen också i släktforskning, hur man ser på släktskap och vem som räknas som släkt och inte släkt, det har ju förändrats historiskt. Så det är ett av mina intressen.

Resultaten av studien hoppas forskarna kunna publicera i vetenskapliga artiklar men också i en populärvetenskaplig bok. Enkäten finns tillgänglig på Nordiska museets hemsida Länk till annan webbplats. fram till 31 december 2025.