– Trots att vi alla här jobbar med så olika språk och minoriteter, så stämmer så mycket av det som sagts under konferensen överens med saker jag själv tänker och har observerat i mitt arbete med unga kväner i Nordnorge. Jag är hälsovetare, men ser hur metoderna och arbetssätten som finns inom språkrevitalisering liknar de som jag arbetar med. Språk och identitet är så starkt kopplade till varandra, vi måste kunna stötta särskilt unga att stärka sitt släktspråk och att de kan vara säkra i det, säger hon.

Särskilt regeringsuppdrag

Södertörns högskola har ett regeringsuppdrag inom revitalisering: att återuppliva och stärka den nationella minoriteten romers språk och kultur. Institutet för språk och folkminnen (Isof) har ett liknande regeringsuppdrag för språken finska, jiddisch, romani chib och meänkieli. 20–22 november arrangerade de tillsammans konferensen Perspektiv på revitalisering av minoritetsspråk.

Konferensen var delvis en fortsättning på ett symposium som ägde rum redan förra året men också ett tillfälle att bredda perspektiven och ta in internationella perspektiv. Syftet var att samla människor som forskar och arbetar med olika frågor som rör minoritetsspråk. Bland deltagarna fanns bland annat språk- och pedagogikforskare, myndighetsanställda och representanter från civilsamhälles- och intresseorganisationer. Det blev tre dagar med diskussioner om hur aktivism och forskning kan samverka och gynna varandra.

Stort engagemang

Konferensens bredd blev tydlig i Gerd Carlings, professor i lingvistik och Leena Huss professor emerita i finska, sammanfattning av konferensen och diskussionerna. Minoritetsspråkens litteratur, yngre generationers upplevelser, bibliotekens roll och vikten av att befinna sig i rätt kontext är bara några exempel som diskuterades. Tydligt är att det finns ett stort engagemang bland de som driver arbetet med att stärka och återuppliva minoritetsspråk runt om i världen, inte minst i de nordiska länderna. Men man brottas med utmaningar så som minskade resurser, negativa attityder och rasism eller oenighet inom gruppen.

– Det är en vetenskaplig konferens men tanken är att det ska finnas ett utbyte mellan forskare och praktiker och att de som är här får med sig nya insikter och kunskap. Själv tar jag med mig de breda perspektiven och den insatser vi gör tillsammans. Det har varit en väldigt givande konferens, säger Sari Pesonen, revitaliseringsexpert på Institutet för språk och folkminnen som är en av dem som planerat konferensen.