Önskan hos årets konferensarrangörer var att skapa plats för samtal om framtiden, en arena för att närma oss den framtid som oundvikligen kommer. Men också att kritiskt undersöka det förflutna och fundera kring hur vi närmar oss nuet.

Litteratur som identitetsskapande i krisens skugga

En av konferensens tankeväckande paneler, "Tracing Slow Transformation of Memories and Identities in Ukraine through Literature", undersökte hur litteraturen reflekterar Ukrainas identitetssökande. Tetiana Grebeniuk från Imre Kertész Kolleg Jena belyste hur två generationer av ukrainska författare förhåller sig till sin identitet – från äldre, sovjetpräglade röster till yngre generationer som tar sin ukrainska identitet för given. Bland annat lyfte hon hur Oksana Zabuzjkos i sin roman Fältstudier i ukrainskt sex visar en skarp bild av de trauma och generationskonflikter som fortfarande genljuder.

Olha Voznyuk, från Czech Academy of Sciences, riktade ljuset mot Galicien, en region vars historia som del av Habsburgska riket och starka lokala identiteter fortfarande präglar litteraturen. Galiciens författare använder ofta sitt kulturella arv som verktyg för att skriva fram minnen och identiteter som knyter an till både historia och samtid.

Språkets roll i förändring och motstånd

Språket var ett återkommande tema på konferensen, särskilt i diskussionen om hur ukrainska författare lämnar det ryska språket bakom sig. Julia Gerdner beskrev detta som en form av litterär omvändelse, där språkbytet är en både politisk och existentiell handling. Genom analyser av författare som Volodymyr Rafeyenko och Olena Stiazhkina blev det tydligt att övergången till ukrainska också innebär ett djupare identitetsarbete.

Samtidigt belyste paneler som Colonisation of Tradition hur liknande processer utspelar sig i Belarus och andra delar av regionen. Här blev det uppenbart att kultur och litteratur inte bara speglar historiska förändringar, utan aktivt bidrar till att forma dem.

Ett brett spektrum av samtidens utmaningar

CBEES Annual Confrence omfattad långt mycket mer än språk, identitet och litteratur. Flera av vår tids centrala frågor diskuterades. Klimatpolitik och social hållbarhet var framträdande ämnen, där paneler belyste rättsliga och politiska verktyg för att möta klimatkrisen. Södertörndoktoranden Tatiana Sokolova visade till exempel hur klimataktivism kan driva samhällsförändring.

Framtidens demokrati i Östeuropa diskuterades ur flera perspektiv, med fokus på hur kriser som tvingad migration påverkar både identiteter och politiska strukturer. Panelen om "affektiv geopolitik" lyfte migrationens känslomässiga dimensioner och dess inverkan på samhällen.

Kulturens roll i att hantera ideologiska konflikter behandlades också med exempel från Belarus och Ukraina. Samtidigt visade keynote-föreläsningen av Eglė Rindzevičiūtė hur vetenskapliga prognoser kan både påverka och begränsa samhällsutvecklingen.

Med detta breda fokus visade konferensen hur mång- och tvärvetenskapliga perspektiv är avgörande för att förstå och möta samtidens komplexa utmaningar.