Klimatpolitiken ställer höga krav på alla sektorer, inte minst jord- och skogsbruket. I dag pågår flera forskningsprojekt som studerar hur jord- och skogsbruk kan bidra till att minska koldioxidhalten i atmosfären genom så kallade kolsänkor.

– Växterna tar upp koldioxid genom fotosyntesen och lagrar kol både ovan och under mark. Det har länge diskuterats om man kan använda dessa kolsänkor som en del av lösningen på klimatproblemet, säger Katarina Elofsson, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

Tillsammans med sina forskarkollegor har hon räknat på kostnader och effekter av olika klimat- och miljöåtgärder. I skogen handlar det exempelvis om att låta träden stå längre och bygga mer biomassa, medan det i jordbruket kan röra sig om täckgrödor eller minskad plöjning.

Tillfällig effekt – men kostnadseffektiv fram till 2050

En central fråga i debatten är om kolinlagringen verkligen kan ses som en hållbar lösning. Katarina Elofsson säger att åtgärderna ofta är kostnadseffektiva, men att det finns tydliga begränsningar.

– Kollagren är inte permanenta. Om markanvändningen ändras eller åtgärderna upphör, riskerar kolet att återgå till atmosfären. Dessutom finns det en övre gräns för hur mycket kol ekosystemen kan lagra, säger hon.

Gemensamma lösningar lönar sig

I projektet har forskarna också studerat vilka olika styrmedel som behövs och vilka tillvägagångssätt som är mest lämpliga.

– Våra resultat visar att det är mer kostnadseffektivt om EU-länderna samarbetar i stället för att varje land försöker nå sina mål på egen hand. Men det kräver välfungerande institutioner och styrmedel, säger hon.

Det finns också frågor om rättvisa när åtgärderna fördelas mellan länder och regioner. Enligt Katarina Elofsson och hennes kollegor handlar det i grunden om att placera åtgärder där de ger störst nytta till lägst kostnad – något som i bästa fall gynnar både köpare och säljare.

Projektet finansieras av Danmarks Frie Forskningsfond Länk till annan webbplats. och bygger på omfattande modeller som kombinerar data om lagring av kol i marken med ekonomiska analyser på producent- och konsumentsidan.