– Citeringar är ett kvitto på arbetets användbarhet, inte en medalj. Framför allt visar det att allt arbete är användbart för andra. Men det betyder inte att jag är ”klar”, säger han.

Som forskare har Pejvak Oghazi ofta utgått från det han kallar företagsekonomiska kärnområden som hur organisationer fattar beslut, skapar värde och styr incitament när marknader förändras av digitalisering, tjänstefiering och AI. I kommande studier fördjupar han analysen av den kriminella ekonomins logik genom företagsekonomiska perspektiv.

– Det blir spännande att se vilka insikter som växer fram och vilket genomslag resultaten får. Forskning kräver mod: att pröva nytt och kliva ut i otrampad terräng. Attityderna varierar även bland forskarna, vissa fastnar vid problemen, andra söker lösningarna, men de starkaste resultaten förenar kritisk skärpa med konstruktiv handlingskraft. Jag väljer frågor som spelar roll, där teori och praktik möts och gör komplexa fenomen mätbara genom tydliga begrepp och mått, i nära samverkan med myndigheter och näringsliv.

Informativt med brusigt

Citeringsdata är ett av flera mått på forskningens genomslag, i grunden en indikator på vilken grad och var resultaten används oftast i andras arbete. Han beskriver måttet som informativt men brusigt: man kan citeras för att man har rätt, för att man har fel eller för att man väckt debatt.

Samtidigt skiljer sig citeringskulturen tydligt mellan olika fält; medicin och IT har snabba flöden, humaniora och juridik bygger mer på monografier, och i datavetenskap väger konferenser tungt. Därför bör siffror alltid tolkas fältspecifikt och kompletteras med andra indikatorer, där även språk och open access påverkar synligheten.

– Jag anser att bra utvärdering kräver en korg av mått, där citeringar bara är ett av flera verktyg. Det blir till exempel inte samma spridning om du publicerar endast på färöiska som om du skriver på engelska. Internationellt välförankrade rankningar av vetenskapliga tidskrifter fungerar dessutom som en extra kvalitetssignal. Därför tycker jag att citeringar kan kompletteras med andra kanske mer kvalitativa indikatorer, säger han.

Stärka nästa generations forskare

Att dela med sig av sina erfarenheter till juniora forskare är viktigt för Pejvak Oghazi. Nyligen deltog han i ett panelsamtal för doktorander vid Södertörns högskola om publicering och skrivande – ett sätt att stärka nästa generation och sprida högskolans kunskap bredare.

– Mitt råd till unga forskare är att se citeringar som en följd, inte ett mål: gör forskning som används. Om citeringar uteblir, fråga varför resultaten inte tas i bruk. Skriv så tydligt och pedagogiskt du kan – det är en träningssak. Och bli reviewer regelbundet och genomtänkt, gärna i de tidskrifter där du vill publicera och i fältets topptidskrifter. Det gör dig skarpare i teori och metod, ger inblick i frontlinjen och tränar din argumentation. Jobba gärna i lag och olika konstellationer. Var selektiv men konsekvent i dina uppdrag – det gäller även seniora forskare.

På frågan hur det känns att vara SH:s mest citerade forskare säger han:
– Hedrande och ödmjukande. Forskning är en lagsport, och siffran speglar samarbeten med kollegor, doktorander och externa partners samt att Södertörns högskola ger utrymme för samhällsrelevant forskning. Siffror är ögonblicksbilder – det som betyder något är nästa goda fråga och att ha roligt på vägen. Livet är för kort för något annat.