Nyfikenhet och nya perspektiv på ForskarFredag
Forskning blev verklighet när elever från gymnasie- och folkhögskolor samlades på Södertörns högskola för årets ForskarFredag. Dagen bjöd på engagerande presentationer, praktiska inslag och många tankeväckande samtal.
1,5 miljoner människor. Så många besökare väntades till årets upplaga av European Researcher Nights, den europeiska vetenskapsfestivalen där ForskarFredag är en del. Till Södertörns högskola kom elever från gymnasieskolor och folkhögskolor i Stockholmsområdet för att få veta mer om hur forskning går till – och varför den spelar roll.
– Tanken med ForskarFredag är att visa hur forskning påverkar vår vardag och hur forskare arbetar för att förstå och förändra världen, säger Anna Högberg, pedagogisk specialist och en av arrangörerna
Forskning som engagerar
En av programpunkterna som väckte stort intresse var Röda Korsets presentation om forskning kring flyktingars psykiska hälsa. Petter Tinghög, forskare i socialepidemiologi, berättade om hur boendeformen under asyltiden kan påverka måendet långt senare i livet.
Tanken med presentationen och samtalen var att visa hur forskning går till i praktiken – hur frågor ställs, hur svaren tolkas och hur komplexa samband kan påverka både resultat och samhällsdebatt. Och att forskningen kanske inte alltid har alla svar, men det är det bästa alternativet vi har.
– Det var intressant att se hur man gör den forskningen som blir nyheter på SVT, sa Alexander Olsson Illhammar från Stadsmissionens folkhögskola.
Fästingar – både fascinerande och läskiga
Thérese Janzén och hennes små fästingar har blivit ett återkommande moment i ForskarFredags program, och alltid lika uppskattat. Under workshopen fick eleverna kika i mikroskop, lära sig hur fästingar sprider sjukdomar och hur man egentligen plockar bort dem och de bitit sig fast. Hon berättade också om hur klimatförändringar kan påverka fästingpopulationer och därmed vår hälsa
– Det var intressant att se hur mycket olika forskning som finns. Vi träffade en professor i litteraturvetenskap förut, och nu fästingar, sa Amanda Shawket från Huddingegymnasiet.
Alla var inte så förtjusta i de små svarta krabaterna, även om det var spännande: "rätt äckliga och läskiga”, var återkommande kommenterar. Men trots det väckte presentationen både fascination och frågor, och flera elever beskrev dagen som lärorik.
Nyfikenhet i fokus
Utöver presentationerna om fästingar och Röda Korsets forskning om psykisk hälsa, fick eleverna ta del av flera andra programpunkter som visade forskningens bredd. I en interaktiv workshop om stress och kreativitet fick eleverna själva delta i ett forskningsprojekt och utforska hur kropp–själ-övningar kan bidra till välmående.
En annan programpunkt handlade om retorikens roll i klimatomställningen, där forskare visade hur språk och argumentation kan påverka samhällsförändring. I litteraturvetenskapens värld fick eleverna diskutera berättelsernas betydelse för hur vi förstår oss själva och vår samtid.
En av grundidéerna bakom ForskarFredag är att väcka intresse och nyfikenhet för forskning och högre studier. Årets upplaga blev en dag där vetenskapen kom nära – och där eleverna fick upptäcka att forskning inte bara handlar om fakta, utan också om människor, samhälle och framtid.
Forskare som deltog i årets program:
Thérese Janzén: Miljövetenskap, Fäst vid fästingar eller tvärt om
Ann-Sofie Lönngren, Litteraturvetenskap, Bland fästingar och änglar – att läsa litteraturvetenskap på Södertörn
Liudmila Gapeyeva-Yuk, företagsekonomi, Stress Less, Create More: A Hands-On Journey into Participatory Research
Erik Bengtson, Retorik. Bortom greenwashing: så kan retorik hjälpa klimatomställningen
Miriam Sio, Lärarutbildningen, ”Det var när jag lämnade kontinenten som jag blev svart”: Fem svarta förskollärare samtalar om hudfärg i förskolan
Petter Tinghög, Röda Korsets högskola, Jorden under våra fötter – om att söka skydd i ett annat land
Stefan Rim, Retorik, Hålla med, säga emot, säga ifrån: retorik i vardagen och demokratin
Sidinformation
- Sidan är uppdaterad
- 2026-03-05