Miljonstöd till forskning om Östersjöregionen och östra Europa – 17 projekt får finansiering
Hur påverkas Östersjöregionen och östra Europa av desinformation, klimatförändringar och politiska skiften? När Östersjöstiftelsen i dagarna meddelande vilka projekt som får del av årets utlysning stod det klart att 17 projekt får dela på 98,9 miljoner. Forskningsprojekt som ska ge nya insikter om vår tids mest brännande samhällsfrågor.
En av dem som nåtts av den goda nyheten är Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
– Det känns väldigt bra att vi nu får möjlighet att följa upp vår tidigare forskning kring Ukrainas informationshantering gentemot omvärlden. Den har ju på många sätt varit unik, men har förstås präglats av den allt tilltagande intensiteten i den ryska krigföringen, och den skiftande världsordning som vi nu kan börja skönja konturerna av, säger Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och projektledare för ett av de beviljade projekten.
Han ska tillsammans med kollegorna Per Ståhlberg, Södertörns högskola och Dariya Orlova från National University of Kyiv-Mohyla Academy analysera hur Ukraina har kommunicerat med omvärlden sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022. De ska bland annat följa upp politiska, civila och kommersiella aktörer, deras relationer och hur dessa eventuellt förändrats över tid. Forskarna ska också studera det konkreta innehållet i kommunikationen och hur detta cirkulerar mellan massmedier, nischmedier och sociala medier.
Historisk penningpolitik runt Östersjön
Vartannat år utlyser Östersjöstiftelsen särskilt stöd till en omfattande och utmanande forskningsuppgift, ett så kallat storprojekt. I år gick den utlysningen till Christopher Pihl, docent i historia, och hans kollegor som vill se hur pengar utvecklades och användes i Östersjöregionen under tidigmodern tid. Genom att studera det svenska Östersjöimperiet ska de undersöka hur pengar skapades, spreds och användes som en viktig del i att bygga stat och imperium. Forskarna vill bland annat bidra med nya perspektiv på penningpolitikens roll i regionen och hur vanliga människor såg på pengar.
Desinformation, migration och digital kontroll
Flera av de beviljade projekten fokuserar på hur samhällen påverkas av informationspåverkan, säkerhetspolitik och digital teknik. Alyona Hurkivska ska undersöka hur rysk desinformation riktad mot Ukraina har utvecklats före och efter invasionen 2022, och hur olika grupper i landet uppfattar budskapen. Projektet analyserar innehåll från Telegram och kombinerar detta med fokusgrupper i olika regioner.
Karin Borevi riktar blicken mot migranters erfarenheter av att bli både inkluderade och betraktade som säkerhetsrisker i Estland, Finland och Sverige. Genom intervjuer och policyanalys ska projektet ge nya insikter om hur medlemskap i ett nationellt sammanhang har förändrats efter 2022.
Maris Männiste ska studera hur algoritmer används för att upptäcka bidragsfusk i välfärdssystemen i Estland, Polen och Sverige. Projektet undersöker hur dessa teknologier påverkar relationen mellan medborgare och stat, och hur sociala rättigheter omförhandlas i takt med digitaliseringen.
Beviljade projekt 2025
Networks Carved in Stone: The maritime rock art of the Baltic Sea c. 1400–1800 AD, Anton Larsson: Undersöker maritim hällkonst som del av historiska sjöfartsnätverk i Östersjöområdet.
Countering Russian Disinformation: Information Resilience in Wartime and Beyond, Alyona Hurkivska: Analyserar rysk desinformation mot Ukraina och hur olika grupper uppfattar budskapen.
Renewing Europe to Resurrect the Polish-Lithuanian Commonwealth: Towianism amidst European Romanticism, Giulio Dalla Grana: Utforskar en religiös-politisk rörelse som förespråkade fred, självbestämmande och social rättvisa.
Leave-Based Workplace Discrimination: Differential Work Evaluations of Women and Men for Parental Leave of Equal Duration, Helen Eriksson: Studerar hur föräldraledighet påverkar bedömningar av kvinnor och män i arbetslivet.
National Membership in a New Security Landscape: Ambivalently Securitized Migrants in the Baltic Sea Region, Karin Borevi: Undersöker hur migranter upplever att inkluderas och samtidigt betraktas som säkerhetsrisker.
Tracing Queer Political Histories in Croatia, Romania and Sweden through Intergenerational Narratives: Explorations of LGBTQ+ Life Stories, Anna Siverskog: Samlar livsberättelser från äldre HBTQ+-personer för att förstå politiska förändringar över tid.
Infrastructures of care and justice. Sex workers’ mobilizations in the Central and Eastern Europé, Anna Ratecka: Analyserar sexarbetares organisering och rättighetskamp i tre östeuropeiska länder.
Cataclysm: Environmental Histories of the Holocaust, Emily Rebecca Gioielli: Kopplar miljöhistoria till Förintelsen med fokus på vattenmiljöer och våldets påverkan.
Information management in Ukraine since the full-scale Russian invasion 2022, Göran Bolin: Studerar Ukrainas kommunikation med omvärlden under kriget och dess aktörer.
Algorithmic Forensics: Algorithmic Welfare Fraud Detection in the Baltic Sea Region, Maris Männiste: Undersöker hur algoritmer används för att upptäcka bidragsfusk och påverkar medborgarnas rättigheter.
Exile activism in the Baltic Sea Region: Analysing the activism of Eastern European political diaspora groups in democratic receiving countries, Magnus Wennerhag: Analyserar politisk aktivism bland östeuropeiska exilgrupper i demokratiska mottagarländer.
The Tsar’s Men in the Tropics: The Russian Empire and International Colonialism in Equatorial Africa, 1895–1910, Oleksandr Polianichev: Utforskar Rysslands koloniala ambitioner i Afrika kring sekelskiftet 1900.
Democracy when form meets content: Formal and informal political structures in Armenia, Georgia, and Ukraine, Jenny Eva Åberg: Jämför formella och informella politiska strukturer i tre postsovjetiska länder.
Seeds of Dissent: the political economy of Farmers' Resistance in the Baltic Region. The cases of Poland and Sweden, Matilda Baraibar: Studerar lantbrukares motstånd mot klimatpolitik i Polen och Sverige.
Östersjöstiftelsen bildades av den svenska regeringen 1994 och har som uppgift att bland annat stödja forskning, forskarutbildning och akademisk infrastruktur med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa vid Södertörns högskola.
Sidan är uppdaterad
2025-10-07