Nya forskningsmiljoner till Södertörnforskare – från hållbart skogsbruk till demokratiskt mod i klassrummet

Professor Pejvak Oghazi har beviljats medel från innovationsmyndigheten Vinnova för projektet REPS – Resurseffektiva produktionslösningar inom skogsbruket (Resource-efficient production solitions). Projektet ska utveckla affärsmodeller som gör det möjligt att skala upp elektrifierade och digitalt optimerade lösningar inom skogsindustrin.

– Vi vill ta ett helhetsgrepp på hur skogsbruket kan bli mer hållbart, både tekniskt och affärsmässigt, säger projektledare Pejvak Oghazi, professor i företagsekonomi.

Projektet sker i samverkan med bland andra Scania, Komatsu Forest och Södra, med målet att bidra till Sveriges klimatomställning.

Litteratur som stärker demokratiskt mod

Projektet Att använda didafiktion för att främja epistemiskt mod i politiskt oroliga tider undersöker hur litteratur kan hjälpa unga att tänka kritiskt, uttrycka sig fritt och delta i demokratiska samtal. Genom samarbeten med fem gymnasielärare följer forskarna 125 elever i tre svenska städer när de läser så kallad didafiktion, berättelser som förenar fiktion med kunskapsinnehåll. Projektet har beviljats finansiering på 3,89 miljoner från Vetenskapsrådet.

Romanerna behandlar teman som: det mångkulturella Sverige, sexualitet och Israel–Palestina-konflikten. Syftet är att förstå hur denna typ av läsning kan väcka nyfikenhet, mod och förmåga att reflektera över komplexa samhällsfrågor.

– I samtal som baseras på fiktionsberättelser vågar eleverna tänka friare och pröva olika perspektiv, säger Karl Ågerup, professor i litteraturvetenskap.

Medforskare är Olle Nordberg, docent i didaktik vid Uppsala universitet.

AI och trovärdighet i humanitär kommunikation

Docent Maria Kyriakidou leder projektet AI-bevittnande: Humanitär kommunikation i en tid av artificiell intelligens, som fått 4,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Forskningen undersöker hur generativ AI – som skapar fotorealistiska bilder via verktyg som DALL·E och Midjourney – påverkar hur vi dokumenterar och uppfattar humanitära kriser.

– Vi vill förstå hur AI-bilder förändrar förtroendet och känslan av vad som är sant särskilt när mänskligt lidande ska skildras, säger Maria Kyriakidou.

Projektet ska bidra till policyutveckling och riktlinjer för användning av AI i kommunikation. Medforskare är Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola och Kari Andén-Papadopoulos vid Institutet för Framtidsstudier och Stockholms universitet.

Konst som kollektivt minne

I det VR-finansierade 3-åriga projektet När pengarna är slut undersöker Karin Hansson, konstnär och professor i medieteknik vid Södertörns högskola, tillsammans med konstnären Nils Claesson och dramatikern Dmitri Plax, vad som hände med konstnärerna och idéerna bakom utställningen Pengar på Kulturhuset 2001.

Utställningen involverade 30-talet konstnärer som på 90-talet var aktiva vid olika medielabb för konstnärer runt Östersjön och i forna Sovjet. Genom intervjuer, arkivstudier och en teaterföreställning skildras konstnärernas livsöden i ett kollektivt minnesarbete. Projektet belyser hur konst och samhälle utvecklas i takt med digitalisering och social förändring.

Religionsdialog i ett mångkulturellt Europa

Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap medverkar i projektet The Rise and Fall of Euroislam, finansierat av Vetenskapsrådet och lett från Göteborgs universitet. Forskningen analyserar de idéer om en europeisk islam som växte fram under 1990- och 2000-talet – och varför de senare försvann.

– Nu när frågan åter är aktuell är det viktigt att förstå varför försöken att formulera en europeisk islam inte höll då, säger Simon Sorgenfrei.

Projektet bidrar med historisk kunskap som kan stärka dagens arbete för dialog och integration i Europa.

Multisensoriska lärandestöd

I forskningsprojektet Multisense: Multisensoriska lärandestöd för elever med koncentrationssvårigheter, undersöker Pernilla Josefsson, forskare i medieteknik, hur 3D-baserade multisensoriska lärmiljöer kan stärka koncentrationen och lärandet hos elever med ADHD i matematikundervisningen. I projektet undersöks specifik teknik som gör det möjligt att manipulera digitala objekt som om de vore fysiska – med form, vikt, textur och materialegenskaper. Projektet har beviljats 3,8 miljoner kronor från Vetenskaps rådet.

– Vi vill förstå hur multisensoriska 3D-gränssnitt kan bidra till att fler elever får förutsättningar att lyckas i matematik, säger Pernilla Josefsson.

Projektet kombinerar intervjuer, observationer och experimentella studier där bland annat eye-tracking används för att mäta koncentration och måluppfyllelse. Resultaten förväntas leda till fördjupad kunskap om hur 3D virtuella multisensoriska inlärningsgränssnitt påverkar koncentrationsförmåga. Medforskare är Jonas Moll från Örebro Universitet, Eva-Lotta Pysander från KTH samt Stefan Johansson från Begripsam AB.