När regeringens kommunikation blir digital rutin – vad händer med demokratin?
Sociala medier har på kort tid förändrat hur den politiska makten arbetar. Plattformar som X, Facebook och Instagram är i dag lika självklara verktyg som pressmeddelanden och debattartiklar. Men utvecklingen får följder för demokratin, visar en ny studie från Södertörns högskola och Göteborgs universitet.
– När gränserna suddas ut mellan statens och partiernas kommunikation blir det svårt, ibland omöjligt, för medborgarna att avgöra vad som är officiell information och vad som är politisk opinionsbildning. Det riskerar att urholka demokratins långsiktiga legitimitet, säger Karl Magnus Johansson, affilierad professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.
Elena Johansson, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.
Karl Magnus Johansson, Institutionen för samhällsvetenskap, Södertörns högskola.
Regeringskansliets arbete förändras av digitala vanor
Regeringens kommunikation har genomgått ett skifte. Sociala medier är inte längre ett tillägg, utan en del av myndigheternas formella arbete. Pressavdelningar arbetar i realtid, digital kompetens är en självklarhet och arbetsdagen startar ofta i sociala flöden snarare än med morgonpressen.
Studien visar också hur förändringen märks i vardagen inne i Regeringskansliet. I intervjuer beskriver pressekreterare hur kanalgränserna tappat i betydelse. Ett citat i studien illustrerar hur arbetssätten glider ihop:
”Vi ser kommunikation som kommunikation och delar inte upp arbetet efter kanal. Vi tar fram kommentarer för tidningar och tweets parallellt, och de liknar ofta varandra. Fotona vi tar kan hamna både i statsrådens sociala medier och i traditionella medier.”
Oklara roller försvårar demokratisk granskning
När statsråd använder både privata och officiella konton blir det otydligt för medborgarna vem som talar: privatpersonen, partiföreträdaren eller regeringsrepresentanten. Om centrala budskap dessutom förmedlas via privata konton uppstår frågan hur de ska kunna granskas. Riksdagens konstitutionsutskott har redan varnat för att denna utveckling försvårar demokratisk kontroll.
Samtidigt gör sociala medier det möjligt för regeringen att tala direkt till medborgarna, utan redaktionella filter. Det kan öka räckvidden men innebär också att Regeringskansliet får större kontroll över hur berättelsen formas, vilket påverkar balansen mellan offentlig information och politisk kommunikation.
Snabbare kommunikation ställer högre krav på transparens
Tempot har ökat, samordningen skärpts och kommunikationen sprids på fler arenor än tidigare. Det skapar effektivitet men pressar också roller och ansvar.
– Utvecklingen gör kommunikationen mer digitalt medveten och snabbfotad, men gränserna riskerar att flyta ihop, säger Karl Magnus Johansson.
När regeringens kommunikation blir digital rutin återstår därför en avgörande fråga: Vem talar, i vilken roll och varför spelar det roll för demokratin?
Sidinformation
- Sidan är uppdaterad
- 2025-11-20