I en tid då hotbilden förändras snabbt och insatserna är höga, krävs ett nytt sätt att tänka kring säkerhetspolitik.

– Vi måste tänka smartare, framför allt nu när hotet är så komplext och omfattande. Det är vår bästa motståndskraft mot både inre och yttre hot, säger Susanna Bellander.

I sin forskning har hon analyserat hur Sveriges kontraterrorstrategi har formulerats, tolkats och implementerats. Hon har också undersökt vilka effekter strategin har haft – inte minst på förtroendet för polisen och på människors upplevelse av trygghet efter ett attentat.

Ett centralt resultat är att säkerhet och frihet inte bör ses som motsatser. Tvärtom visar studien att de är beroende av varandra. När rättigheter begränsas för brett eller för hårt riskerar insatserna att bli kontraproduktiva – både för tilliten och för den faktiska säkerheten.

Operativ personal värnar rättigheter

Ett annat resultat – som överraskade henne – var att poliser som arbetar operativt, ute i samhället, ofta visade större omsorg om grundläggande fri- och rättigheter än de som arbetar strategiskt. Tidigare forskning har visat på motsatsen.

– Jag hade nog tänkt att det skulle vara tvärtom – att det är de som jobbar strategiskt som lättare lyfter fram de fina värdena. Men de som arbetar ute såg verkligen värdet av att skydda någons rätt att uttrycka sig. Det lättar på frustrationen och aggressionen och förebygger fortsatta problem, säger hon.

Glapp mellan strategi och verklighet

Studien visar också att det finns ett glapp mellan politiska direktiv och lokal verklighet. Strategin betonar förebyggande arbete, men resurserna går främst till att hantera akuta hot – vilket gör att långsiktiga insatser som utbildning, analys och samverkan ofta prioriteras ned.

– Det är en sak att strategiskt hitta saker, men att få ut ett värde till en enskild polis är något helt annat. Vi behöver tydligare mål, bättre uppföljning och mer kunskap om hur rättigheter och säkerhet samverkar. Det är i den balansen som trygghet byggs, säger Susanna Bellander.

Allmänhetens förväntningar – insats före strategi

"När ett attentat inträffar är det avgörande att polisen agerar snabbt och effektivt.
– När något händer vill man att polisen ska vara där direkt – som vid Utøya, där man förväntar sig att gärningsmannen stoppas och barnen räddas. Det är det enda som spelar roll.

Hon menar att detta inte är en målkonflikt, men att det visar hur svårt det är att kommunicera värdet av långsiktigt förebyggande arbete när det måste prioriteras mot snabba insatser och förmåga att kunna förhindra och stoppa pågående attentat.

Kontraterrorism som global hälsoutmaning

Nyligen disputerade Susanna Bellander vid Umeå universitet med sin avhandling om kontraterrorism ur ett globalt hälsoperspektiv. Hon ser tydliga kopplingar mellan säkerhetspolitik och folkhälsa – inte minst när det gäller hur terrorattentat påverkar människors välbefinnande, tillit och rättigheter.

– Alla aspekter av terrorism påverkar hälsa – från varför attentat begås till hur de påverkar samhället och de som arbetar med att hantera dem. Det handlar om både fysisk och psykisk hälsa, och om grundläggande rättigheter, säger hon.

Forskande polis med dubbla perspektiv

Susanna Bellander är verksam polis och arbetar vid polisutbildningen på Södertörns högskola, där hon också forskar om säkerhet, rättigheter och tillit. Kombinationen av praktisk erfarenhet och akademisk analys ger henne ett unikt perspektiv på hur strategier fungerar – eller inte fungerar – i verkligheten.

– Det är en ära att få kombinera forskning och polisarbete. Det gör att jag kan rikta forskningen mot det som verkligen behövs – och samtidigt ge tillbaka direkt till verksamheten, säger hon.