Framgångar för medie- och kommunikationsvetenskap: rankar högt på internationell lista

– Att Medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola rankas så högt är inte bara en framgång för ämnet, utan för hela högskolan. Det visar att vi kan konkurrera med landets största universitet och samtidigt erbjuda en forskningsmiljö som är både internationellt relevant och samhällsnära. Den här placeringen är ett kvitto på långsiktigt arbete och en stark akademisk kultur, och den stärker vår position som ett lärosäte där forskning och utbildning går hand i hand för att möta framtidens utmaningar, säger rektor Ylva Fältholm.

En ovanlig och betydelsefull placering

Att Södertörns högskola tar plats på en internationell rankinglista är i sig ovanligt – och att vi inom kommunikationsområdet rankas högre än stora och resursstarka lärosäten som Uppsala universitet och Stockholms universitet är ett tydligt bevis på den höga kvalitet som byggts upp under lång tid.
– Detta är ett glädjande besked och ett kvitto på att kommunikationsområdet vid Södertörns högskola är en forskningsmiljö av högsta klass, säger Fredrik Stiernstedt, prefekt vid Institutionen för kultur och lärande.

MKV – näst högst rankad i Sverige

Shanghai Ranking of Academic Subjects är en internationell universitetsranking som bedömer lärosäten utifrån deras styrka inom enskilda ämnesområden. Bedömningen baseras på faktorer som vetenskaplig produktion, citeringar, kvaliteten på samarbeten och framgångsrika forskare. Totalt rankas 200 lärosäten inom området kommunikation, och Medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola tar sig alltså in på en andraplats bland svenska lärosäten.

Varför rankar MKV så högt och vad gör forskningsmiljön stark?
– Det finns många skickliga forskare inom MKV vid Södertörns högskola, och ämnet har under många år arbetat kollektivt och målmedvetet med att bygga upp en miljö av hög kvalitet och med en unik profil inom mediefältet i Norden och Europa. Miljön är också mycket internationellt orienterad, vilket bidrar till dess styrka, säger Fredrik Stiernstedt.

Han får medhåll från Stina Bengtsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, som ser hur ämnets målmedvetna arbete med att vara en del av det globala forskningssamfundet har gett resultat. Hon framhåller att ämnet kännetecknas av ett starkt kollektivt arbete, en prestigelös och inkluderande kultur samt en hög forskningsaktivitet.

– Vår uppgift nu är att fortsätta bedriva forskning och utbildning av hög kvalitet på alla nivåer, arbeta målmedvetet för att attrahera nya projektmedel och erbjuda en inkluderande akademisk miljö för alla, säger hon.

Nya forskningsanslag

Att ämnet är en stark forskningsmiljö syns också på de beviljade forskningsanslag som presenterats under hösten. Maria Kyriakidou och Anne Kaun har fått 4,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för projektet Humanitär kommunikation i en tid av artificiell intelligens.

Även Fredrik Stiernstedt har tilldelats drygt fem miljoner från Vetenskapsrådet för projektet Det försvinnande papperet: hur digitaliseringen omformar vardag och samhälle. Francis Lee, professor i närliggande ämnet Medieteknik, har fått närmare 10 miljoner kronor i två olika utlysningar inom forskningsområdet teknik och samhälle: Pandemiska infrastrukturer: Förbereder vi oss för fel pandemi? samt Blinda fläckar i pandemisk beredskap: ”Patogen X” och utvecklingen av epidemisk övervakning efter Covid.

Dessutom har ämnet förstärkts med en ny framstående forskare genom Wallenberg Academy Fellows-programmet. Mandy Tröger ska undersöka hur NATO har påverkat utvecklingen av nationella kommunikationssystem och vilka långsiktiga konsekvenser detta har fått.

– De nya anslagen visar att våra forskningsmiljöer inte bara är starka, utan också dynamiska och framåtblickande. Det handlar om projekt som adresserar komplexa frågor i vår samtid, från AI och humanitär kommunikation till pandemisk beredskap och digitaliseringens påverkan. Den här bredden gör att vi kan bygga tvärvetenskapliga samarbeten och skapa kunskap som verkligen gör skillnad, säger Anna Maria Jönsson, vicerektor för forskning.