Dela

Facebook Mail Twitter

58,6 miljoner till forskning om konsekvenserna av kriget i Ukraina

Mänskliga rättigheter, informationskrig, AI, gränspolitik, utbildning och bostäder. Det är några av de teman som forskare nu ska fördjupa sig i för att förstå Ukrainakrigets långsiktiga följder. Östersjöstiftelsen satsar 58,6 miljoner kronor på åtta projekt som ska bidra till att stärka kunskapen och förståelsen för den komplexa verklighet som kriget har skapat i Europa och vår omvärld.

Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 2022 har skapat långvariga konsekvenser för säkerhet, ekonomi och mänskliga rättigheter i Östersjöregionen och Östeuropa. För att möta behovet av kunskap genomförde Östersjöstiftelsen under hösten 2025 en särskild utlysning. Länk till annan webbplats. Den 9 december beslutades vilka projekt som får stöd.

Storprojektet HUMAN-UKR – ett helhetsgrepp om krigets mänskliga dimensioner


Den största satsningen är storprojektet HUMAN-UKR, lett av Eric Skoog vid Uppsala universitet, som får 24,9 miljoner kronor. Projektet ska undersöka hur kriget påverkar individer ekonomiskt, politiskt, psykologiskt och socialt. Genom intervjuer, longitudinella studier och experiment ska forskarna analysera allt från civila erfarenheter av våld till veteraners återintegrering. Resultaten ska bidra till Ukrainas återhämtning och stärka beredskapen i Östersjöregionen.

Hur kan HBTQ-soldater påverka kampen för medborgerliga rättigheter?

I projektet undersöker forskarna för första gången hur HBTQ-personer i Ukrainas försvarsmakt använder sitt militära deltagande för att kräva lika rättigheter i ett land där samkönade äktenskap inte är tillåtna. Studien analyserar hur effektiv denna strategi är när den används av HBTQ-personer, jämfört med hur liknande argument tidigare använts av etniska minoriteter.

– Regnbågssoldater hänvisar till sina uppoffringar som landets försvarare för att utkräva fullvärdigt medborgarskap, men hur effektiv den strategin är när den används av HBTQ-personer har vi ännu inte vetat. Vi räknar med att rönen ska kasta nytt ljus över de omständigheter som gör det möjligt för marginaliserade minoriteter att omvandla uppoffringar i krig till medborgerliga rättigheter genom att kräva in ett slags ”blodskuld” från samhället, säger Christofer Berglund som tillsammans med Joakim Ekman ligger bakom projektet.

Hur formas en ny ”järnridå” vid EU:s östra gräns?

Florence Fröhligs, docent i etnologi, ska i ett projekt undersöka hur EU:s östra gräns mot Ryssland omformas till en ny ”järnridå” efter kriget i Ukraina. Genom fältstudier i gränsområden i Finland, Baltikum och Polen ska hon och hennes kollegor, Alena Pfoser (Loughborough University) och Zuzanna Bogumił (University of Warsaw), analyseras hur militarisering och gränsbyggen påverkar människors vardag, känslor och minnen. Projektet ger en unik inblick i hur lokala erfarenheter och historiska narrativ formar dagens säkerhetspolitik.

Hur påverkar generativ AI hur vi upplever kriget i Ukraina?

Medie- och kommunikationsforskarna Maria Kyriakidou och Anne Kaun ska studera hur kriget i Ukraina skildras och upplevs via sociala medier, och hur generativ AI förändrar denna mediering. Projektet analyserar frågor om autenticitet, förtroende och känslomässigt engagemang i en tid då både verkliga och artificiella bilder cirkulerar i våra flöden. Genom digital etnografi och intervjuer kartläggs hur dessa nya visuella praktiker påverkar förståelsen av kriget.

Hur omformas ”hem” för internflyktingar i Ukraina?


Emma Rimpiläinen och Anna Balazs ska analysera hur bostadsfrågan hanteras för de miljontals ukrainare som tvingats lämna sina hem. Projektet kommer att följa både statliga kompensationssystem och sociala bostadsprojekt för internflyktingar i Kyiv-regionen. Genom intervjuer, policyanalys och fältstudier ska forskarna undersöka inte bara den praktiska bostadsförsörjningen, utan också hur begreppet ”hem” förändras i krigets skugga – från en plats för trygghet till en symbol för förlust och återuppbyggnad.

Hur hanteras informationsflöden i Ukraina under kriget?

Göran Bolin och Per Ståhlberg ska kartlägga Ukrainas strategier för informationshantering och internationell kommunikation sedan invasionen 2022. Projektet kommer att analysera hur staten, civilsamhället, PR-byråer och medier samverkar för att forma budskap som mobiliserar stöd och motverkar desinformation. Genom intervjuer, policyanalys och textstudier ska forskarna undersöka hur kommunikationen utvecklas över tid och vilka aktörer som har störst inflytande.

OBS: Projektet beviljades forskningsmedel i Östersjöstiftelsens ordinare utlysning i oktober, men forskargruppen har valt att tack ja till den särskilda utlysningen istället

Hur fungerar undervisning i skyddsrum och online i en krigszon?

Projektet ska undersöka hur utbildning kan upprätthållas under extremt svåra förhållanden. I staden Kryvyi Rih sker undervisning främst online eller i nybyggda skyddsrum. Forskarna kommer att analysera både pedagogiska och psykosociala konsekvenser för elever, lärare och föräldrar, med särskilt fokus på barn med funktionsnedsättningar. Genom intervjuer, enkäter och psykologiska tester ska projektet kartlägga lärande, välmående och resiliens.

Forskningsnätverk: Propagandistic Realities in War (PRW)
Nätverket ska samla forskare för att analysera propagandans roll i krigets informationsmiljö. Fokus kommer att ligga på hur narrativ skapas och sprids i digitala och traditionella medier, och hur dessa påverkar opinion och politiska beslut.

Beviljade projekt

Storprojekt

HUMAN-UKR (Ukraine war Human-centric perspective Individual-level data Longitudinal data)
Projektledare: Eric Skoog (Uppsala universitet)
Övriga forskare: Henrikas Bartusevicius (Peace Research Institute Oslo, PRIO), Stefan Döring (Uppsala universitet), Julia Palik (PRIO), Ruslana Moskotina (Kyiv School of Economics), Jonas R. Kunst (BI Norwegian Business School), Thomas Hagen (PRIO)
Summa: 24 926 000 kr

Fighting for Rights: Ukraine's Rainbow Soldiers and the Politics of Citizenship

Projektledare: Christofer Berglund (Malmö universitet)
Övriga forskare: Joakim Ekman (Södertörns högskola)
Summa: 5 986 000 kr

Living and Dwelling After War: Housing Provision and The Reimagination of “Home”

Projektledare: Emma Rimpiläinen (Uppsala universitet)
Övriga forskare: Anna Balazs (Södertörns högskola)
Summa: 5 994 000 kr

Information management in Ukraine since the full-scale Russian invasion 2022

Projektledare: Göran Bolin (Södertörns högskola)
Övriga forskare: Per Ståhlberg (Södertörns högskola)
Summa: 5 997 000 kr

Witnessing Ukraine: How Generative Artificial Intelligence Reshapes the Mediation of War

Projektledare: Maria Kyriakidou (Södertörns högskola)
Övriga forskare: Anne Kaun (Södertörns högskola), Jaana Davidjants (Tallinn University)
Summa: 3 514 000 kr

Europe’s new Iron Curtain: Materiality, Emotion and Memory in the EU’s Eastern Borderland

Projektledare: Florence Fröhlig (Södertörns högskola)
Övriga forskare: Alena Pfoser (Loughborough University), Zuzanna Bogumił (University of Warsaw)
Summa: 5 998 000 kr

School and Education in Times of War: Online and Shelter Teaching in Kryvyi Rih, Ukraine

Projektledare: Kateryna Bondar (Krivyi Rih State Pedagogical University)
Övriga forskare: Thomas Barow (Örebro universitet), Ilze Lace (Halmstad universitet)
Summa: 6 000 000 kr

Forskningsnätverk: Propagandistic Realities in War (PRW)

Projektledare: Joakim Ekman (Södertörns högskola)
Summa: 197 000 kr

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Östersjö- och Östeuropa

Sidinformation

Sidan är uppdaterad
2025-12-12
Avsändare
Kommunikationsavdelningen