Forskningen rörde frågor som partisystem, medborgaropinioner och rättsstatens etablering. Många forskare arbetade utifrån föreställningen att öst och väst gradvis skulle förenas allt mer, en idé som var förankrad i den tidens politiska klimat.

Ett landskap som snabbt förändrades
Men utvecklingen tog en annan riktning. Under 2010-talet började nationalistiska och populistiska rörelser växa sig starka i flera av de nya EU-länderna. Samtidigt skärptes den politiska kontrollen i Ryssland. För forskare inom fältet Östeuropastudier innebar detta ett skifte.

Enligt Joakim Ekman blev detta en signal att frågorna behövde omformuleras.

– Vi gick från att studera hur demokratin kunde stärkas till att analysera varför den försvagades. Det blev tydligt att den demokratiska utvecklingen inte var linjär, säger han.

CBEES hade redan vid starten en etablerad tvärvetenskaplig struktur som gjorde det möjligt att kombinera politiska analyser med historiska, ekonomiska och kulturella perspektiv. Det visade sig värdefullt när regionen började förändras snabbare än tidigare.

Ett forskningsnav som följt utvecklingen i realtid
När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina 2022 förändrades förutsättningarna dramatiskt. Frågor som länge funnits i bakgrunden, som energisäkerhet, geopolitik, och europeisk sammanhållning, blev centrala.

Joakim Ekman beskriver det som en vändpunkt som påverkar hela forskningsfältet.

– Kriget i Ukraina överskuggar allting. Det kräver att vi förstår både snabba skeenden och långsiktiga strukturer, säger han.

CBEES roll har därmed blivit tydligare än kanske någonsin tidigare. Regionen är inte bara ett studieobjekt; den är en direkt del av Sveriges säkerhetspolitiska och ekonomiska framtid. Forskare vid centret har specialkunskaper i språk, politik och historia som gör det möjligt att analysera utvecklingen utifrån både närhet och distans.

Mot de nästa 20 åren
I samband med jubileet reflekterar forskare vid centret över vad som byggts upp under två decennier: internationella nätverk, en stark forskarutbildningsmiljö och en förmåga att snabbt orientera sig i komplexa skeenden. Men framtidsfrågorna dominerar samtalet.

– Det här är en region som fortsätter att förändras och som påverkar Sverige direkt. Därför behöver vi långsiktig forskning och miljöer som CBEES, säger Joakim Ekman.

Efter 20 år står CBEES fortsatt mitt i de frågor som formar Europas framtid. Och även om mycket har förändrats sedan starten 2005, är en sak konstant: behovet av att förstå den del av Europa som kanske rör sig snabbast, och påverkar oss mest.