Typografi kan användas som redskap för totalitärt förtryck
Typsnitt, textformatering och layout är viktiga delar av visuell kommunikation. Men typografi kan också fungera som politiskt maktmedel. I Nicolae Ceaușescus Rumänien användes det för att förstärka statens kontroll och skapa en illusion av innehåll och legitimitet.
Arina Stoenescu är verksam adjunkt i medieteknik vid Södertörns högskola och doktorand i bokhistoria vid Lunds universitet. I ett seminarium den 9 december presenterade hon sin forskning om samspelet mellan typografi och politik. Arina kom som politisk flykting med sin familj till Sverige 1987, och har undersökt den typografiska utvecklingen i Rumänien från 1500-talet fram till diktaturens fall 1989.
Hennes intresse för ämnet väcktes efter flytten till Sverige. När hon började läsa svenska dagstidningar upplevde hon dem som mer litterära än de rumänska – trots att hon då ännu inte behärskade språket fullt ut.
– Så småningom insåg jag att det litterära intrycket inte berodde på språket i sig, utan på typografin. Svenska tidningar använde seriffer – typsnitt med ”fötter” – medan rumänska i hög grad inte använde fötter, sans seriffer. Det väckte mitt intresse för texters materialitet – deras fysiska och visuella gestalt.
Från mångfald till likriktning
Tidig rumänsk typografi präglades av relativ mångfald, då tekniska begränsningar gjorde standardisering svårt. Under Ceaușescus regim förändrades detta – typografisk likriktning blev ett medel för att förstärka ideologisk homogenitet. Tryckerier förstatligades, och i vissa fall fängslades typografer av politiska skäl. Skolväsendet ställdes även under statlig kontroll.
Typografiska hierarkier – skillnader mellan rubriker, brödtext och bildtexter – användes för att skapa en fernissa av journalistiskt djup där innehållet i praktiken var extremt begränsat.
– På förstasidorna såg det ut som att det fanns mycket nyheter, men i själva verket handlade allt om Ceaușescu. De svenska dagstidningarna kunde ha 17–18 riktiga artiklar på sina förstasidor, jämfört med tre på de rumänska. Trots detta kunde de rumänska tidningarna ha fler typografiska nivåer, vilket gav illusionen av ett rikt och varierat innehåll.
I referat av Ceaușescus långa tal användes typografi för att förstärka personkulten. ”Kraftiga applåder” sattes i fet stil, medan ”kraftiga applåder fortsätter ståendes” markerades med spärrad text.
Typografi och politik idag
Även om det tryckta ordets roll har förändrats i och med digitala medier, menar Arina Stoenescu att typografi spelar en viktig politisk roll än idag.
– Varje typsnitt bär på en kulturell historia. De kan både fördjupa vår förståelse av en tid och fungera som vittnesmål om den.
SMS – Södertörns mediearkeologiska samlingar
Arinas seminarium hölls som en del av en seminarieserie som anordnats i Södertörns mediearkeologiska samlingar (SMS) under året. SMS är en miljö för kreativt utforskande av mediehistoriens teknologier som drivs av ämnet medie- och kommunikationsvetenskap. Här finns allt från de tidiga Macintosh-datorer som desktop publishing-revolutionen ägde rum på, till tonvalstelefoner, skrivmaskiner och dokumentsamlare.
SMS ligger i MC317 och är öppet för studenter och forskare tisdagar kl 10–12. Om du vill boka ett besök eller har någon gammal mediepryl att skänka är du välkommen att skicka ett mejl till sms@sh.se.
Sidinformation
- Sidan är uppdaterad
- 2025-12-17
- Avsändare
- Kommunikationsavdelningen