Dela

Facebook Mail Twitter

Queera migranter möter ny osäkerhet i Sverige

Politiska förändringar och hårdare retorik gör framtiden oviss för HBTQ-personer som flytt till Sverige. Samtidigt är chansen att få asyl på HBTQ-grunder mycket små berättar Kirill Polkov, post.dok forskare i genusvetenskap vid Södertörns högskola.

Protestor carrying a sign that says: Protect queer refugees

”Jag är lesbisk – men här är jag först och främst invandrare.” Orden kommer från en av de personer som Kirill Polkov intervjuat i projekt Navigating anti-LGBTQ politics and homonationalism. När han talar med migranter från Ryssland och Uganda återkommer samma känsla: tryggheten är relativ.

– De känner sig säkra på en existensnivå, men inte välkomna. Retoriken har förändrats från att Sverige framställdes som ett land som är exceptionellt i frågor om jämställdhet och HBTQ-rättigheter, där politiker ofta talade om Sverige som en ’moralisk stormakt’, till en vilja att framstå som ett land som alla andra, säger Kirill Polkov.

Varje berättelse som han får höra är unik. Men det finns återkommande mönster och likheter. Vissa har kommit hit via olika utbildningsprogram, men valt att försöka stanna och skapa sig ett liv här då att återvända hem upplevs som allt för farligt. Både Ryssland och Uganda har idag lagar som kraftigt begränsar hbtq-personers rättigheter och rådande lagstiftning gör att de riskerar förföljelse och fängelse.

Har drömmen om Sverige försvunnit?

På senare tid har det i politiken börjat talas om att höja kraven för svenskt medborgarskap och samtidigt avskaffa permanenta uppehållstillstånd. Ett förslag är också att den tid man måste ha bott i Sverige innan man kan ansöka om medborgarskap ska öka från fem till åtta år.

För många som redan lever i osäkerhet innebär det ytterligare tre år innan de kan få en trygg och långsiktig status. Även om Tidöregeringen har sagt sig vilja prioritera hbtq-personer och kvinnor vid sänkta kvotflyktingtal är det i praktiken nästan omöjligt att bevisa hbtq-identitet och förföljelse i hemländer säger Kirill Polkov. Intervjuerna visar att för många queera migranter förstärker debatten känslan av instabilitet och otrygghet

– Möjligheten att planera sitt liv försvinner. Att köpa bostad, bilda familj eller satsa på karriär känns riskabelt när tillstånden kan återkallas, säger Kirill Polkov.

Hur påverkas medborgarskap?

Osäkerheten gäller inte bara dem som väntar på beslut. Även personer som fått medborgarskap frågar sig om det är säkert att behålla sitt ryska medborgarskap. Retoriken kring ryssar med ekonomiska eller familjära band till hemlandet väcker oro: kan även deras svenska medborgarskap ifrågasättas?

Tidigare var bilden tydlig: i Ryssland finns ingen framtid för HBTQ-personer, men i Sverige gör det. Nu är bilden mer splittrad.

– Drömmen om att allt löser sig i Sverige har försvunnit helt från mina intervjuer, säger Kirill Polkov.

För många innebär det att livsplaner sätts på paus. Att våga ta steget till ett långsiktigt liv,köpa bostad, bilda familj, investera i framtiden, känns omöjligt när tryggheten är villkorad. Osäkerheten finns inte bara medan de väntar på asylbeslut, utan nu även efter att de fått stanna i Sverige som asylsökande.

Navigating anti-LGBTQ politics and homonationalism – Precarity and social support structures among Russian and Ugandan queer migrants in Sweden

Projektet undersöker hur politiseringen av HBTQ-frågor påverkar sociala relationer, stödstrukturer och livsvillkor för queera migranter. Hur upplever och navigerar queera migranter polariserade synsätt på sexualitet? Vilka strategier används för att hantera osäkerhet före och efter migration?

Forskare i projektet: Jenny Gunnarsson Payne, professor i etnologi, Kirill Polkov, fil.dr i genusvetenskap, Sofie Tornhill, docent i genusvetenskap.

Finansiär: Vetenskapsrådet (VR)

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Människans villkor

Sidinformation

Sidan är uppdaterad
2025-12-18
Avsändare
Kommunikationsavdelningen