Alesia Rudnik, doktor i statsvetenskap, har fått 3,9 miljoner kronor för projektet Förhandling om digital makt: Big Tech, stater och medborgare i demokratiska kontra autokratiska sammanhang. Projektet undersöker hur globala teknikföretag som Meta, TikTok och Google i praktiken fungerar som politiska aktörer. De digitala plattformarna har blivit centrala arenor för politisk kommunikation, men verkar samtidigt under mycket olika politiska och rättsliga villkor.

Projektet analyserar hur företagen anpassar sig till olika nationella regelverk – som EU:s rättsliga ramverk för dataskydd och yttrandefrihet – samt auktoritära stater som Ryssland och Belarus. Studien bygger på intervjuer, analys av lagar och regleringar samt fallstudier.

– Syftet är att jämföra hur relationerna mellan teknikföretag, stater och medborgare formas i olika politiska kontexter och att granska de transnationella och politiska konsekvenserna av dessa praktiker, säger Alesia Rudnik.

Bygger vi beredskap för nästa pandemi – eller för den förra?

Francis Lee, professor i medieteknik vid Södertörns högskola, har beviljats cirka 9,5 miljoner kronor för två projekt. I det första projektet – Pandemiska infrastrukturer: Förbereder vi oss för fel pandemi – studeras de nya tekniska infrastrukturer som byggts för att bemöta framtida pandemier, till exempel övervakning av virus i avloppsvatten och spårning av antibiotikaresistens. Projektet ställer frågan om systemen riskerar att bli alltför anpassade efter tidigare erfarenheter – och därmed missa andra typer av hot.

Det andra projektet, som har titeln Blinda fläckar i pandemisk beredskap: ”Patogen X” och utvecklingen av epidemisk övervakning efter Covid, fokuserar på ”blinda fläckar” i dagens övervakningssystem, särskilt i relation till framtida, ännu okända smittämnen.

– Forskningen är viktig eftersom den blottlägger hur våra tekniska lösningar formar vår förståelse av vad en pandemi är – och vad den kan bli. Det är inte bara en fråga om teknik – det är en fråga om hur vi vill skydda samhället nästa gång det verkligen gäller, säger Francis Lee.

När pappret försvinner ur vardagen

Fredrik Stiernstedt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, har fått cirka 5,1 miljoner för projektet Det försvinnande papperet: hur digitaliseringen omformar vardag och samhälle. När tryckta tidningar försvinner och brevutdelningen minskar sker en sorts infrastrukturell förskjutning, vilket får konsekvenser för hur människor tar del av information och kommunicerar.

– Vi vill förstå hur denna förskjutning genomförs av politiker och företag, hur den påverkar vanliga människor i deras vardag, och vilka konsekvenser den får för samhället i stort. För vissa grupper, särskilt äldre och boende i glesbygd, kan den digitala omställningen skapa problem, medan andra har resurser att anpassa sig, säger Fredrik Stiernstedt.

Genom intervjuer och fältstudier undersöks förändringarna, hur de upplevs i vardagen och vilka grupper som påverkas mest. Särskild vikt läggs vid frågor om demokrati, krisberedskap och informationssårbarhet i ett allt mer digitaliserat samhälle.

Forskning om våld i nära relationer

Även Anne Kubai, projektforskare vid Södertörns högskola, har beviljats cirka 5,1 miljoner kronor för projektet Bortom traditionen: en utforskning av samverkande faktorer bakom mäns våld mot kvinnor i hemmiljön bland Afro-Svenska familjer.