När berättelser byter skepnad – en bok om retorik, kultur och demokrati

När en bok blir något annat

- En översättning är aldrig bara ord. Den är också ett byte av form, säger Lisa Källström.

Hon ger ett konkret exempel i Frida Nilssons Hundägarna, som i Tyskland blev Martin und Jack – med nya illustrationer och ett helt annat omslag. Det är samma berättelse, men den ser annorlunda ut och får nya betydelser. Forskarna menar att sådana till synes små förändringar kan ha stor betydelse. De påverkar hur vi läser, vad vi förstår och vilka värderingar som följer med texten.

Pippi som kulturell spegel

Ett exempel som dyker upp i boken är berättelserna om Pippi Långstrump, inte minst eftersom Lisa Källström i sin avhandling undersökte hur Pippi visualiserats över tid. Astrid Lindgrens böcker om den starka flickan med röda flätor har översatt till mer än 77 språk och dialekter och sålts i 165 miljoner exemplar. Vilket gett upphov till en uppsjö av tolkningar och versioner av omslag och illustrationer.

- Pippi ser inte likadan ut överallt. I den första västtyska utgåvan fick hon till exempel inte äta flugsvamp eller skjuta med pistol. I den franska versionen bär hon en ponny i stället för en häst, för att det skulle vara mer rimligt för ett barn. Omslagen berättar sin egen historia.

Ett svenskt omslag visar Pippi vid ett bord med Tommy och Annika, en scen som enligt Lisa Källström signalerar gemenskap och lekfullhet. Ett tyskt omslag från 1949 visar en ensam Pippi på en resväska, med sin apa som enda sällskap. Bilden ger associationer till ett flyktingbarn efter kriget.

- Sådana visuella skillnader är retoriska handlingar. De påverkar hur vi tolkar berättelsen, säger hon.

En klassiker i ny kontext

Bland kapitlen finns också en analys av Det går an av C.J.L. Almqvist, en klassiker som väckte debatt redan på 1800-talet.

- Vi diskuterar hur man översätter en titel som alla svenskar förstår, men som är svår att förklara i en annan kultur. Och hur man hanterar begrepp som är starkt knutna till svensk historia, som Storkyrkan, säger Lisa Källström.

Det kapitlet visar hur översättning inte bara är en språklig fråga, utan också en kulturell. Vad händer med en normbrytande idé när den flyttas till en annan kontext? Och hur mycket måste man förklara för att den ska förstås?

Varför spelar det roll?

Att förstå dessa förändringar är mer än en estetisk fråga. Det handlar om makt och demokrati.

- Att öppna sig för andra tolkningar är en demokratisk handling. Att bara hävda sin egen version är motsatsen. Demokrati kräver lyssnande, säger Lisa Källström

I ett mångkulturellt samhälle blir förmågan att tolka och omförhandla berättelser en del av det öppna samtalet. Och det gäller inte bara böcker. Digitala plattformar och AI förändrar hur vi skriver och översätter. Lisa Källström ser både möjligheter och risker:

- AI kan vara ett retoriskt verktyg, ett sätt att visa olika sätt att uttrycka något. Men man måste utveckla språkkänsla. Annars försvinner den kreativa processen, säger hon.

En bok för studenter och nyfikna läsare

Boken är skriven tillsammans med Lennart Hellspong, professor emeritus i retorik och författare till flera läroböcker i ämnet.

- Lennart är en inbiten läroboksförfattare, medan jag är mer essäistisk. Det har gjort att våra olika stilar har gift sig. Boken är både strukturerad och reflekterande. Den fungerar som en tankebok som man kan läsa i soffan, men också använda i undervisning, säger Lisa Källström.

Boken kommer att finnas som open access. Den är skriven för studenter, men också för alla som vill förstå hur berättelser rör sig mellan språk, medier och kulturer.

- Vi hoppas att den väcker frågor. För i slutändan handlar det om hur vi förstår varandra, och hur vi håller det demokratiska samtalet levande, säger Lisa Källström.