Inflationen i Sverige har stabiliserats – men priserna förblir höga
Inflationen i Sverige har sjunkit kraftigt sedan energikrisen och ligger nu nära Riksbankens mål på 2 procent. Trots det upplever många svenskar fortsatt höga priser. Förklaringen ligger i skillnaden mellan inflationstakt och prisnivå – och i hur inflationsförväntningar fungerar.

Inflationsläget har stabiliserats jämfört med de mycket höga nivåerna under energikrisen. Enligt färska siffror har inflationstakten fallit avsevärt. Dagens läge pekar även på att den ökade inflationen under krisen drevs av tillfälliga chocker (särskilt stigande energipriser) snarare än mer ihållande underliggande inflationstryck.
Då borde det väl snart bli billigare att handla igen? Tyvärr – det är ett vanligt missförstånd.
– Inflation mäter hur snabbt priserna ökar, inte om priserna är höga eller låga. Även när inflationen minskar faller priserna vanligtvis inte. I stället fortsätter de att stiga, men i en långsammare takt. Därför kan hushållen fortfarande uppleva höga priser även om inflationen har gått ner, säger Xiang Lin, docent i ekonomi vid institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola.
Inflationsförväntningar under energikrisen
I en studie från 2025 undersökte Xiang Lin och hans medförfattare Xiaoying Li hur svenskarnas inflationsförväntningar utvecklades under perioden med snabbt stigande priser i samband med energikrisen. Studien fokuserade på hur allmänheten och finansiella aktörer reagerade på den ökande inflationen, snarare än på orsakerna bakom själva inflationen i sig.
Resultaten visade att svenska folkets inflationsförväntningar var ganska stadiga trots att den faktiska inflationen ökade kraftigt.
– Den stabiliteten tyder på en tilltro till att inflationen var tillfällig, vilket är förenligt med den utveckling vi ser i dag, säger Xiang Lin.
Enklast att följa vad Riksbanken säger
Enligt Xiang Lin påverkas inflationen av en kombination av ekonomiska faktorer, psykologiska faktorer som förväntningar och hur penningpolitiken genomförs.
– Att förstå alla dessa delar i detalj kan vara svårt. För de flesta är det därför enklast att följa vad Riksbanken säger. De har i uppdrag att sprida tydlig och trovärdig information om sin penningpolitik, hur inflationen förväntas utvecklas framöver och om den tros ligga nära inflationsmålet, säger han.
Sidinformation
- Sidan är uppdaterad
- 2026-01-21
- Avsändare
- Kommunikationsavdelningen