Shafqat Ahmad söker svaren i maten och miljön – vad som driver våra vanligaste sjukdomar

Det finns många missuppfattningar om hur livsstil, arv och miljö bidrar till våra vanligaste folksjukdomar. I grunden hänger allt ihop, menar Shafqat Ahmad, docent i epidemiologi vid Södertörns högskola.

— Den allmänna rekommendationen är att leva hälsosamt, äta bra, sova ordentligt, inte röka och vara fysiskt aktiv. Men även om människor följer dessa råd kan de ha en betydligt högre sjukdomsrisk på grund av den genetiska uppsättning de föds med, säger Shafqat Ahmad.

För honom började forskningsresan med en personlig fråga.
— Min far drabbades, som många andra, av typ 2diabetes och jag ville förstå varför, säger han.

Doktorandstudier i Lund

Under sin tid som doktorand vid Lunds universitet började han studera hur genetik, miljö och livsstil samverkar. Som forskare ville han bidra till att både förebygga och förklara sjukdomsförloppet bakom de stora globala folksjukdomarna.

Han tillbringade också tid vid University of Pennsylvania för att undersöka varför personer med sydasiatiskt ursprung löper högre risk att tidigt utveckla typ 2diabetes och hjärt–kärlsjukdom. Det är en fråga han fortsatt att studera i internationella samarbeten.

Vad kan kosten egentligen förklara?

Flera av de studier som Shafqat Ahmad har lett eller deltagit i visar att en ohälsosam kost och livsstil är centrala riskfaktorer bakom hjärt–kärlsjukdomar och förtida död. Det framkom tydligt i en internationell studie, publicerad i JAMA Network Open 2024 Länk till annan webbplats., Länk till annan webbplats. där kvinnor som följde en medelhavsinspirerad kost hade lägre risk att dö i förtid.

Medelhavsdieten kännetecknas av mycket växtbaserad mat som nötter, frön, frukt, grönsaker, fullkorn och baljväxter samt olivolja. Den innebär också måttlig konsumtion av fisk, ägg, mejeriprodukter och alkohol, och mer sällsynt konsumtion av rött kött och sötsaker.

— Den stora poängen är att det är helheten i kostmönstret som spelar roll och inte ett enskilt livsmedel, säger Shafqat Ahmad.

I svenska befolkningsstudier Länk till annan webbplats. har han och kollegor analyserat över tusen olika metaboliter i blodet, små molekyler som bildas när kroppen omsätter maten. De har kunnat visa hur ämnen som kopplas till processat rött kött kan öka risken för hjärt–kärlsjukdom och hur en kost med lite fibrer kan bidra till tidiga förändringar i hjärtats kranskärl. Dessa förändringar märks inte i början men kan på sikt öka sjukdomsrisken.

Kan livsstilen väga upp en hög genetisk risk?

Innan de stora internationella biobankerna fanns visade Shafqat Ahmad och hans kollegor i en studie i PLoS Genetics 2013 att även personer med hög genetisk risk för fetma kunde minska sin framtida risk genom att vara mer fysiskt aktiva. Fyndet gav ett tydligt folkhälsobudskap: oavsett vilka genetiska förutsättningar vi föds med kan vi påverka risken för metabola sjukdomar genom våra livsstilsval.

Ett pussel av gener, miljö och beteenden

För Shafqat Ahmad är det centralt att förstå hur genetik och miljö samverkar. Han beskriver det som delar av ett större biologiskt system.

— Personer föds med olika genetiska risker och därför startar vi inte på samma plats. Det betyder att förebyggande insatser och behandling behöver anpassas individuellt. Det är kärnan i precisionsmedicin, säger han.

I en artikel i Nature Reviews Cardiology Länk till annan webbplats. lyfter han att framtidens forskning behöver kombinera olika biologiska datakällor med avancerade beräkningsmodeller och studier av olika befolkningsgrupper. Målet är att identifiera viktiga gener och biologiska mekanismer och förstå hur dessa påverkas av livsstil och miljö.

Internationell karriär och framtidens utbildning

Efter sin doktorsexamen har Shafqat Ahmad varit verksam vid både Harvard University och Uppsala universitet. Han har fått flera internationella utmärkelser, bland annat Rising Star Award vid Europeiska diabeteskonferensen EASD i Barcelona år 2019, och utsågs även till en av de främsta unga forskarna vid Uppsala universitet.

Sedan 2024 är han verksam vid Södertörns högskola där han är programansvarig för masterprogrammet Infectious Disease Control. Utbildningen kombinerar epidemiologi, dataanalys och miljöhälsa med ett globalt perspektiv.

— Studenterna diskuterar hur miljöfaktorer, livsstil och samhällsstrukturer påverkar både hälsa och smittspridning. Mångfalden i studentgruppen gör att vi kan belysa hälsa ur flera perspektiv, säger Shafqat Ahmad.